Norrlandslök – nordlig raritet, mellansvensk torparväxt eller återfunnen skånsk spetsforskning? : ursprung och bevarandevärden för en udda Allium-hybrid i den svenska nationella genbanken

Abstract: Två udda Allium-hybrider samlades under POM:s Sparrisupprops inventeringsfas in och provodlades. Deras taxonomiska status har varit okänd men i den nationella genbanken i Alnarp har de förts in som Allium nutans, Sibirisk kantlök. Den ena (SWE299) härrör från samma plantmaterial som i litteratur av Marie Widen, Lena Israelsson och Stephen Barstow beskrivits som ”Norrlandslök”. Uppsatsen utreder hur dessa accessioner ska klassificeras samt om deras bevarandevärden överensstämmer med POM:s kriterier för bevarande i genbanken. För att utreda klassificering och taxonomi har en morfologisk undersökning utförts och legat till grund för en beskrivning och en jämförelse med arter i det som i uppsatsen kallas ”kantlöksklustret”. Vidare har analys av ITS- och kloroplast-sekvenser utförts för uppsatsens räkning av Dr. Nikolai Friesen i Osnabrück, Tyskland. Det sammanvägda resultatet av dessa två metoder ger att accessionerna är hybrider och att den ena (SWE298) sannolikt är en hybrid med Allium angulosum som moderart och Allium nutans som faderart. För att utreda accessionernas bevarandevärden har fyra intervjuer gjorts med personer som odlat löken. Resultatet av intervjuerna är att mer blivit känt om ”Norrlandslökens” odlingshistoria, geografiska spridning, användning och om de trivialnamn som använts och kan knytas till dess värden. Den karta som illustrerar spridningen åskådliggör att ”Norrlandslöken” inte alls är begränsad till landets nordligare delar (Figur 3). Efter tips från de tyska forskarna Nikolai Friesen och Reinhard Fritsch gick jag under senhösten igenom genetikerna Albert Levans och Göte Turessons personarkiv på Universitetsbiblioteket (UB) i Lund. Fynd i Albert Levans arkiv samt de artiklar som publicerades rörande hans plantmaterial under 1930-1950-talen presenteras i uppsatsen varvid hypotesen att ”Norrlandslöken” kan ha sitt ursprung i det växtmaterial läggs fram. Slutsatsen är att de två accessionerna med POM:s urvalskriterier som grund bör bevaras i genbanken då dess spridningshistoria och möjliga koppling till en vetenskapligt viktig epok i svensk växtförädling gör dem värdefulla. Vidare ställs i uppsatsen frågan vad namnbruket kring ”Norrlandslöken” kan ha för relevans i POM:s arbete med inventering och namngivning av gamla växter. I det avslutande avsnittet diskuteras de sociala värden som kan knytas till ”Norrlandslöken” och hur det tar sig uttryck i användandet av trivialnamn. Funktionen av att knyta vegetativt förökat växtmaterial till geografiska platser diskuteras och problematiseras med utgångspunkt i att denna typ av växtmaterial, till skillnad från fröförökade lantsorter, inte genetiskt anpassas till regionala förhållanden.