Stadsranden : ingenmanslandet eller det givande mötet

University essay from SLU/Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Abstract: Urbaniseringen har pågått i olika grad under lång tid och har under årens lopp diskuterats hur den ska regleras och styras upp. Svårigheten att ge alla möjlighet och plats i staden har lett till att städerna har fått växa och breda ut sig och jordbruksmarken och det befintliga landskapet har fått ge vika. Detta i många fall på bekostnad av andra funktioner då växande städer har varit idealet. I denna studie med en utgångspunkt i jordbruksmarkens viktiga värde har denna utveckling ifrågasatts. Är det så att alla städer alltid måste få växa? Eller finns det begränsningar som kan ge en begränsad stadsutväxt fördelar i förhållande till en stad som tillåts att öka obehindrat? Boverket (2004) lyfter fram hur svenska städer med dess småskalighet, gleshet och närhet till naturen kan bli viktiga och ge stora konkurrensfördelar i framtiden. Genom att dra gränser, inte möjligen på alla ställen men kanske längs vissa delar av stadsranden och satsa på att bygga upp dessa stadsränder till något värdefullt för invånarna, kan kanske dessa städer därmed bli attraktiva, konkurrenskraftiga och skapa hållbara stadsränder. I detta arbete har mötet mellan staden och landsbygden undersökts. Hållbarhet och mångfunktionalitet är två begrepp som genomsyrar arbetet och som ligger till grund för de undersökningar som gjorts. Den teoretiska delen har undersökt olika ideal kring frågan; vad det är som påverkat den historiska utvecklingen av stadsranden och fallstudien berör frågan; om hur stadsranden kan stärka sambandet mellan stad och land. Markanvändningen har kartlagts i fyra olika sydvästskånska orters stadsrand och värden och kvaliteter har studerats på 15 olika platser i stadsranden. Detta för att se i vilka stadsränder det finns stora värden för att framåt kunna planera för ett starkare samband mellan staden och landsbygden. Det som har framkommit av studien är att modernismen varit en stark påverkansfaktor i utväxten av stadsranden. Detta då modernismens ideal sammanföll med de stora inflyttningsströmmar till städerna vilket ledde till att stora förändringar skedde för att göra plats för bostäder och verksamheter. Studien har även visat att de stadsränder som har en längre övergångszon mellan stad och landsbygd med fler olika markanvändningar även har fler värden och en mer mångfunktionell stadsrand. Detta till skillnad mot de stadsränder som har få funktioner och raka, skarpa gränser mellan staden och landsbygden. Sambandet mellan stad och kan bli starkare om stadsranden blir mer mångfunktionell. Då fler människor får möjlighet att röra sig mellan stad och landsbygd skapas en större tillgänglighet och med det ett högre värde av marken. Därmed kan även jordbruksmarkens värde öka.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)