Steel Database Analysis

Abstract: I detta examensarbete undersöks databasen Plantfacts som innehåller data om stålverk från hela världen. Syftet med detta är att utvärdera om det finns en koppling mellan primärt och sekundärt producerat stål och olika typer av stålverk i downstream-processer. För att utföra detta har databasen formaterats om i Excel med hjälp av Visual Basic for Applications (VBA). Från början var Plantfacts databas sorterad efter ”Plant type”, men efter omstruktureringen är den istället sorterad på ”Site”. Databasen har även jämförts med OECD:s databas, som precis som Plantfacts innehåller värden för ”Nominal Capacity”. Detta för att validera hur riktig Plantfacts data är. Resultatet visade att den Plantfacts data som var till störst nytta för studien var ”Plant type”, ”Country”, ”Site” och ”Nominal Capacity”. Utifrån denna data visade det sig att Kina i särklass var den största producenten, samt att det finns skillnader i vilka stålverkstyper masugnar och ljusbågsugnar är kopplade till. Jämfört med OECD stämmer Plantfacts väl överens för många länder med en medianskillnad på 9,75 %. Ett av de länder som stämmer sämst överens är Kina, där skillnaden mellan databaserna är 45,4 %. Den nya formen på databasen har givit en bättre överblick över produktionskedjan, då det är enkelt att sammanställa produktionen från samtliga platser. Plantfacts data stämmer väl överens med OECD i flertalet länder, men i bl.a. Kina, Indien och Brasilien skiljer det sig stort. Detta gör att man kan ifrågasätta hur sanningsenlig Plantfacts data är, men eftersom den stämmer bra för exempelvis Tyskland så rekommenderas att detta utvärderas land för land istället för globalt. Slutsatsen är att det finns skillnader mellan primärt och sekundärt producerat stål och olika typer av stålverk, eftersom masugnar och ljusbågsugnar följs av olika downstream-processer. Det är därför intressant att kartlägga ytterligare hur detta hänger samman för att kunna skapa policyer som uppmuntrar till ökad återvinning och återanvändning av stål. Genom att undersöka vidare de processer där det är egalt om stålet är primärt eller sekundärt, har man på sikt möjlighet att ersätta CO2-krävande produktionsätt mot mer klimatvänliga sådana.