Den lilla skolgården : gestaltning i relation till barns fysiska aktivitet

Abstract: Fysisk aktivitet är en förutsättning för hälsa och välmående, men faktum är att världens befolkning rör sig allt mindre. Studier visar att få barn är tillräckligt fysiskt aktiva i förhållande till de rekommendationer som finns vilket kan ge många negativa konsekvenser för enskilda individer såväl som för samhället i stort. Frågan om hur barn kan aktiveras är därmed ett viktigt ämne. I Sverige spenderar majoriteten av barnen en stor del av sin tid i skolan, vilket gör skolgården till en plats med stor potential att starkt påverka hur aktiva eleverna är. Trots detta är trenden att skolgårdarnas yta blir allt mindre, vilket medför att viktiga funktioner och kvaliteter som bidrar till fysisk aktivitet, såsom grönytor, riskerar att utebli. Landskapsarkitekter som arbetar med gestaltning av skolgårdar har en viktig roll i att tillfredsställa behoven om fysisk aktivitet och begränsningen i yta kan bli en betydande svårighet. Syftet med uppsatsen är att bättre förstå hur gestaltningen av en liten skolgård kan påverka elevernas fysiska aktivitet och hur landskapsarkitekter kan förhålla sig till befintlig vägledning kring detta. Genom en fallstudie, där Katarina Norra skolgård i Stockholm har undersökts, exemplifieras den lilla skolgården och genom platsbesök såväl som semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma landskapsarkitekter har material till studien samlats in. Utifrån resultaten, och med Katarina Norra skolgård som exempel, diskuteras komplexiteten i frågan tillsammans med problematiken kring minskande skolgårdsytor. Studien visar att en alltför liten skolgård kan leda till att flera viktiga kvaliteter och funktioner som bidrar till elevernas fysiska aktivitet, såsom grönytor och varierande zoner anpassade efter olika behov och åldrar, blir svårare att inkludera.