Förekomst av klinisk fotröta och Dichelobacter nodosus hos svenska slaktlamm

Abstract: Fotröta är en smittsam klövsjukdom hos får som har stor påverkan på djurhälsa och produktion. Sjukdomen ger en nekrotiserande inflammation i klövspaltshuden, som senare ger en underminering av klövens sulhorn. I de allvarligaste fallen kan sjukdomen leda till att klövkapseln lossnar. Kliniskt bedöms fotröta enligt en femgradig skala (0-5), där grad 0 representerar en frisk klöv och grad 5 en allvarligt infekterad klöv. I Sverige krävs minst en klöv med fotröta > grad 2 för att man ska klassa ett får som drabbat av klinisk fotröta. Fotröta orsakas av Dichelobacter nodosus, en anaerob och gramnegativ bakterie. D. nodosus har både virulenta och benigna stammar, vilka har olika möjlighet att orsaka sjukdom hos får. Bakterien bedöms ha begränsad förmåga att överleva i miljön, och sprids framförallt via direkt och indirekt kontakt mellan får. Det första fallet av fotröta i Sverige rapporterades 2004. År 2009 genomfördes en prevalensstudie på svenska slaktlamm och prevalensen var då 5,8 %. Syftet med den här studien var att göra en uppdaterad prevalensstudie hos svenska slaktlamm för den kliniska förekomsten av fotröta och jämföra dessa resultat med den tidigare utförda prevalensstudien från 2009. I studien skedde också provtagning för att undersöka förekomsten av D. nodosus hos slaktlamm med hjälp av PCR. De D. nodosus som upptäcktes i studien virulensbestämdes för att ge en bild över distributionen av virulenta och benigna stammar som förekommer i landet. Under hösten 2020 samlades 2048 klövar in från 512 slaktlamm in från 8 olika slakterier runtom i landet. Klövarna bedömdes kliniskt och graderades enligt den femgradiga skalan. Samtliga klövar provtogs med svabb för att undersöka förekomsten av D. nodosus genom att köra svabbproverna i en detektions-PCR. De prover som var positiva för D. nodosus analyserades i ytterligare en PCR för att virulensbestämmas. Prevalensen undersöktes både på nationell nivå och på regional nivå, där landet delades in i tre olika regioner baserat på slakteriernas geografiska placering: södra Sverige, norra Sverige och Gotland. Resultatet från studien visade att prevalensen av fotröta grad 2 var 1,8 %, av fotröta grad 1 14,9 % och att 83,6 % av klövarna var friska (fotröta grad 0). Inga klövar med fotröta > grad 3 hittades i studien. Inga regionala skillnader i prevalens kunde ses gällande klinisk fotröta (grad 2). Förekomsten av D. nodosus var 6,1 % och förekomsten var signifikant större i södra Sverige jämfört med Gotland. D. nodosus var vanligast på klövar med fotröta grad 2, men förekom även hos klövar med fotröta grad 1 och 0. Samtliga D. nodosus som hittades i studien var benigna. Prevalensen i den här studien var signifikant lägre än i studien som utfördes 2009. Förekomsten av fotröta har alltså minskat hos svenska slaktlamm, vilket är positivt för både djurvälfärd och produktion. D. nodosus är inte vitt spridd hos slaktlammen och förekom endast hos 6,1 % av provtagna djur i den här studien. Alla D. nodosus som upptäcktes i den här studien var benigna, vilket gör att förekomsten av virulent D. nodosus kan anses vara låg inom landet.