Multifunktionella översvämningsskydd : att lära sig leva med klimatförändringar

Abstract: En ökad växthuseffekt leder till en sakta men säker havsnivåhöjning, till följd av uppvärmning av haven och smältningen av isarna. En ökad havsnivåhöjning påverkar även det minsta av vattendrag och en större översvämningsrisk blir följden. En ökad översvämningsrisk leder till att vi måste tänka om kring hur vi bemöter problemet. Ska vi fortsätt kämpa mot översvämningarna, eller försöka leva med dem istället? Målet med denna uppsats är att få en större egenförståelse för översvämningar och hur man som landskapsarkitekt kan planera och arbeta med dem. Syftet är att lyfta medvetenheten kring översvämningar, och få en inblick i hur utsatta städer löser dessa problem. Frågorna som ställs i detta arbete är:  Hur hanterar städer/platser med översvämningsrisk dessa utsatta lägen?  Hur kan gestaltning för att skydda mot översvämningar få en multifunktionell karaktär? Metoden som användes var litteraturstudie med sökning via nyckelord och snöbollsmetod, som i detta sammanhang innebär att texter och arbeten har hittats genom att följa referenserna från en annan god och relevant text. E-mailkommunikation och telefonsamtal har genomförts för platsspecifik information om Kristianstad. Det har också gjorts ett platsbesök i staden. Resultatet blev att referensplatserna i Hamburg, Amsterdam och Rotterdam har exempel på multifunktionella översvämningsskydd. Exempel på dessa är ett upphöjt promenadstråk som en del av ett översvämningsskydd med plats för parkering och affärer i strukturen, konstgjord topografi som skapar olika nivåer där vissa tillåts översvämmas, halvgömda översvämningsskydd och flytande bostäder. Kristianstad stad visar på en mer traditionell användning av översvämningsskydd, och inte många, om än några, exempel på multifunktionalitet. Vallar, pumpstationer och dagvattendiken används här.