Friluftsplanering i odlingslandskapet : med fokus på besökares upplevelse och djurhållarens perspektiv i Gräsö gårds naturreservat

Abstract: Många av Sveriges naturreservat ligger i jordbrukslandskapet, med natur-, kultur- och upplevelsevärden som är beroende av en aktiv skötsel. Att det finns bra förutsättningar för lantbrukare att driva sin verksamhet i dessa reservat är avgörande för att kunna bevara dess värden. Samtidigt är syftet med reservat sällan enbart naturvård, utan även att möjliggöra attraktiva områden för friluftsliv. I reservat där intressen för naturvård, djurhållning och friluftsliv ska samsas, blir även förvaltningen mer komplex. Att leda besökare genom marker med betesdjur leder till att risken för olyckor eller olägenheter ökar. Även om det är sällsynt att besökare blir skadade eller i värsta fall dödade av boskap finns det olika typer av förebyggande åtgärder som kan minska risken. Syftet med denna studie var att ta fram designprinciper för hur besökare kan ledas genom rekreationsområden med betande djur och ett högt besökstryck, på ett sätt som förebygger konflikter. Syftet var även att applicera dessa designprinciper i Gräsö gårds naturreservat och samtidigt utveckla området för friluftslivet. Arbetet bestod av litteraturstudier, fältstudier och landskapsanalyser samt en intervjustudie och framtagandet av ett gestaltningsförslag. Intervjustudiens informanter utgjordes av arrendebönder Stockholms skärgård som är aktiva i reservat med förhållandevis högt besökstryck. Resultatet visade att det finns flera sätt att arbeta förebyggande mot konflikter mellan betesdjur och besökare, och flera metoder som används av informanterna överensstämmer med erfarenheter från andra länder. Lösningarna är kopplade till utformningen av fållorna, stängsling, passager, stigdragningar och information. En viktig del av arbetet med att förebygga konflikter mellan betesdjur och besökare är att jobba med enkel och tydlig information, exempelvis genom skyltning som förklarar förhållningsregler för besökare, eller tydliga färgmarkerade stigar som kanaliserar besökare till platser med lägre risk för konflikter. Att arbeta med förvaltning av rekreationsområden i jordbrukslandskapet kräver en bred kunskap om platsens olika intressen och parter, vilket i bästa fall kan leda till att ett spektrum av värden i landskapet upprätthålls och utvecklas.