Effekt av grusmängd och vältning för spårbildning på grusväg

Abstract: Nybyggnation och underhåll av skogsbilvägar medför stora kostnader för skogsbruket. Georadar (GPR) är en teknik som kan användas för att läsa av en vägs struktur vilket ger ett möjligt tillvägagångssätt för att reducera kostnader vid upprustning av vägar. Detta genom att endast partier med sämre bärighet rustas upp och därmed läggs rätt mängd material på rätt ställe längs vägen. Alternativet är dagens subjektiva bedömning av åtgärdsbehov och godtycklig placering av grusmängd. Syftet med denna studie var att kvantifiera skillnader i spårbildning mellan 100 %, 75 % samt 50 % påförd materialmängd i överbyggnaden av total rekommenderad materialmängd för att uppnå bärighet motsvarande vägklass 3B, samt hur spårbildning i vägkroppen påverkas av vältning. Grusmängden för överbyggnaden dimensionerades med ledning från data insamlade med GPR och fallviktsmätare. Analysen grundade sig på inventering av sex block med vardera tre sträckor (50 meter långa) samt en referenssträcka (30 meter lång), för vilka materielmängd samt behandling skiljde sig åt. Vägytan mättes dagligen inom blocken under en fem-dagarsperiod då vägen belastades av virkestransporter. Den skogsbilväg studien genomfördes på hade en undergrund av normalmorän. Ingen signifikant skillnad mellan vältade eller ovältade sträckor uppvisades. Inga signifikanta skillnader uppvisades heller mellan sträckorna med olika materialnivåer. Det maximala spårdjupet som registrerades uppgick till 87 mm, medelvärdet för spårbildningen var 23 mm. Dessa resultat tyder på att den materialmängd som påförs överbyggnaden vid upprustning av en väg kan reduceras, om vägen har en undergrund av normalmorän, utan att spårbildning vid trafikering blir besvärande vid förhållanden liknande de för denna studie. Detta innebär en stor teoretisk besparingspotential för SCA Skog, då den rådande rekommendationen för materialmängd för att uppnå B-bärighet är 1630 ton/km, vilket innebär en materialkostnad om ca 100 000 kr/km. Ytterligare studier krävs för att fastställa möjligheterna till och nivåerna för en materialreducering, då denna studie inte uppvisat besvärande spårbildning behövs studier med lägre materialmängder.