Skogstillstånd och skogshistoria i Tyresta nationalpark : en jämförelse mellan nu och då, Haninge och Tyresö

Abstract: Människan har alltid påverkat sin omgivning. Så även skogen hon levt i närheten av. Tyresta nationalpark har undantagits från skogsbruk under de senaste hundra åren. De aktiviteter som försiggick i Tyrestas skogar har lämnat avtryck i skogens struktur och årsringarna i de träd som ännu finns kvar. Det gör det möjligt att studera de aktiviteter som format Tyresta nationalpark och naturreservat under åren 1700-1900. En undersökning av skogsstrukturen i form av en skoglig inventering genomfördes i två områden i Tyresta nationalpark med olika historisk ägostruktur. Haningedelen är gammal bondeskog medan Tyresödelen tidigare låg under Tyresö säteri. Borrprover från ett antal träd analyserades med avseende på förändringar i årsringstillväxten som kan tyda på skogsbruksåtgärder. Arbetet syftar också till att undersöka om det finns skillnader i det historiska nyttjandet av bondeskog respektive säteriskog som avspeglas även i dagens skogsstruktur, samt diskutera hur man ska förhålla sig till brukningshistoriken i det skyddade områdets framtida skötsel. Metoden i denna undersökning jämförs även med andra, mer utvecklade metoder i dendrokronologi. Det fanns fler tillväxtökningar i årsringsutvecklingen i träden i Tyresö, men på fler enskilda platser i Haninge. Tre stora perioder med tillväxtöknigar har spårats i Haninge samt att responserna upphörde runt 1900. En karta skapades som visar var och när i undersökningsområdet responserna ägde rum. Fältinventeringen visade på skillnader i skogsstrukturen mellan de båda områdena som tyder på ett aktivare brukande i Tyresö. Att det i Tyresö låg ett säteri bidrog sannolikt till att skogen brukades intensivare, då det fanns tillgång till finansiering för industrin samt att i princip all skog ägdes av säteriet. Dock var torparna som bodde på säteriets mark starkt begränsade i hur de fick hugga i skogarna. I Haninge fanns det inte lika många industrier, men bönderna i Tyresta by hade fri tillgång till sin egen skog och den stora skogsallmänning som fanns inom byns ägor. Tyresta nationalpark har formats av tre faktorer: den nästan totala frånvaron av brand sedan mitten av 1600-talet, skogsbruket under 1700-talet fram till början av 1900-talet samt att skogen varit orörd de senaste 100 åren.Hänsyn bör tas till de tre ovan nämnda aspekter, på ett mosaikartat sätt, i den fortsatta skötseln av parken. Där det fortfarande finns spår av historiskt skogsbruk och annan skoglig kultur, bör dessa ha företräde före naturvården. I ung tallskog, utan höga naturvärden kan skogsbrand introduceras för att skapa en brandpräglad miljö. I den absoluta merparten av Tyresta nationalpark och naturreservat är det ändå de höga naturvärdena som bör tas hänsyn till, vilket talar för en passiv skötsel.