Artificiell insemination och embryotransfer hos hund

Abstract: Denna litteraturstudie syftar till att beskriva artificiell insemination (AI) och embryotransfer (ET) för hund. Den tar upp vad det finns för olika alternativ vid AI och jämför dessa med varandra. För ET är syftet att titta närmare på hur långt forskningen har kommit inom området och ta upp möjligheter och svårigheter med ET hos hund. AI gör det möjligt att lagra genetiskt material och transportera sperma över hela världen. AI kan utföras med färsk, kyld eller fryst sperma och tiken kan insemineras antingen vaginalt eller intrauterint. För intrauterin AI finns det både kirurgiska och icke-kirurgiska alternativ, där transcervikal insemination (TCI) är det icke-kirurgiska alternativet. I Sverige är enbart TCI tillåtet enligt djurskyddslagen. För import och export av sperma använder man sig vanligen av kyld eller fryst sperma. Fryst sperma har en sämre livslängd och motilitet än färsk sperma, men gör det möjligt att lagra genetiskt material. Vaginal AI har visats ge lägre dräktighetsprocent och kullstorlek än intrauterin AI. Resultaten från de olika studierna varierar och det finns flera faktorer förutom inseminationsmetod och typ av sperma som påverkar dräktighetsresultatet. Det är viktigt att inseminationen sker på rätt dag i östrus och mer än en insemination har visats ge bättre dräktighetsprocent och kullstorlek. Även kvaliteten på sperman och mängden sperma som insemineras samt tikens storlek och ålder har visats sig påverka dräktighetsresultatet. Även ET skulle kunna göra det möjligt att lagra genetiskt material och transportera embryon över hela världen. Hos hund har dock ET enbart utförts på forskningsnivå. ET skulle kunna vara användbart för tjänstehundar eller assistanshundar som kastreras innan de tas i tjänst eller inte har möjlighet att användas till avel på grund av sitt arbete. Aveln för att ta fram dessa hundar sker därför inte på de funktionellt främsta individerna. Många faktorer hos tiken försvårar dock ET. Att kemiskt inducera superovulation och brunst hos tiken har visats sig vara svårt. Under östrus sker en hyperplasi av endometriet vilket försvårar insamlingen av embryon och hittills har detta endast gått att göra via kirurgi, där ovariohysterektomi har gett högst insamlingsgrad. Insättning av embryon har visats gå att göra via en helt icke-kirurgisk metod. Kryopreservation av hundens embryon är svårt och enbart två studier har lyckats med ET med frysta och upptinade embryon, dock med dåliga resultat. Det finns flera användningsområden för AI och ET hos hund. För AI är TCI det bästa alternativet att använda sig av med tanke på dräktighetsresultat och etiska perspektiv. Även vaginal AI kan vara ett alternativ vid användning av färsk sperma. För ET finns det många möjligheter där framförallt aveln på tjänstehundar och assistanshundar skulle kunna gynnas av detta. Även import och export av nytt genetiskt material skulle gynnas ur ett smittskyddsperspektiv. Det finns dock många svårigheter med ET hos hund som måste överkommas innan det kan bli aktuellt för att användas kommersiellt, så mer forskning behöver göras.