Dynamik i urbana planteringar : gestaltningsexempel för kvartersparken Kungsängen i Uppsala

Abstract: Idag saknar många landskapsarkitekter tillräcklig kunskap om hur växter ut-veck¬las, vilket gör att många planteringar inte utvecklas som man planerat. Genom att använda sig av växt¬dynamik kan planteringar bli hållbarare, få för¬bättrade sociala, biologiska och estetiska kvalitéer samt locka fler målgrupper. Syftet med uppsatsen är att presentera exempel på kunskap som krävs för att gestalta dynamiska plan¬teringar i urban miljö. Studien utgår från frågeställningen ”Hur kan man gestalta en dynamisk plantering med naturlik karaktär i en offentlig park”? I arbetet presen¬teras två planteringsförslag för en kvarterspark i industriområdet Kungsängen i Uppsala. Platsen för kvartersparken ä¬r idag hårdgjord och jordmånen är torr. Beroende på hur mycket man förbättrar den kan man få en torr eller normalfuktig jordmån. Därför har jag valt att göra ett planterings¬¬förslag för torr jordmån och ett för normalfuktig jordmån. Från kvarters¬parken är det långt till närmaste områden med naturkänsla. Jag har därför använt olika naturtyper som förebilder till mina förslag. Inspirations¬källa till den torra platsen har varit en tallbacke och inspiration till den normalfuktiga platsen kommer från en slänt med ekar. Målet har inte varit att återskapa natur eller att skapa en naturlig biotop utan fokus har varit att gestalta urbana plan-teringar men att låta dem utvecklas likt naturen över åren. I planterings-förslagen skapas dynamik av att det sker en förändring i växtmaterialet. I det torra förslaget planteras tall och björk med en undervegetation av lingon¬oxbär, äng och gräsmatta. I början dominerar ängen och gräset tillsammans med björkarna. Senare växer tallarna till sig, fler lingonoxbär planteras in och björk¬arna röjs och sköts som skottskogar. I förslaget med ekar planteras ekar in i två omgångar. I början får under¬vegetationen med buskgrupper och perenner domi¬nera och senare ekarna. Jag har försökt utgå från växternas krav på ståndort och det har därför varit viktigt att växtmaterialet får den yta och de förutsätt¬ningar som det behöver samt att plantera i stora ytor och flera vegetationsskikt för att minska skötsel¬behovet. Det nya som uppsatsen bidrar med är att tillämpa kunskaper från skogsbruket i urbana planteringar. Jag tar på så sätt hjälp av redan genomförd forskning för att skapa dynamiska planteringar.