Vilseledande märkning? : en studie av närings- och hälsopåståenden på livsmedelsförpackningar

Abstract: Introduktion/Bakgrund: Intresset för kost och hälsa har under de senaste åren ökat. Studier har visat att livsmedelsförpackningen är en av de främsta källorna till information om nutrition som finns tillgängliga för konsumenten. Därför är det viktigt att konsumenterna tillhandahålls korrekt information och inte vilseleds. Sedan år 2006, med tillämpning från 1 juli 2007, finns ny lagstiftning (förordning (EG) nr 1924/2006) gällande närings- och hälsopåståenden som mycket detaljerat reglerar hur ett påstående som används i marknadsföring av livsmedel får utformas. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om närings- och hälsopåståenden på livsmedelsförpackningar följer gällande lagstiftning (förordning (EG) nr 1924/2006), och i vilken utsträckning detta sker. Det är således de faktiska förhållandena ute på marknaden som kommer att undersökas. Vidare är syftet att få en uppfattning om de studerade produkterna försetts med närings- eller hälsopåståenden som är bristfälliga och/eller kan uppfattas som vilseledande. Metod och material: Metoden som använts i studien är kvantitativ med vissa kvalitativa inslag. Med hjälp av en utarbetad checklista har närings- och hälsopåståenden gjorda på livsmedelsförpackningar kontrollerats, tolkats och bedömts utifrån gällande lagstiftning. Urvalet består av fyra livsmedelsbutiker belägna i Södertälje kommun. De produktgrupper som kontrollerats i studien är matfett, mejeri, bröd, pasta, ris, flingor/gryn/müsli samt drycker. Resultat: Huvudresultaten av studien visar att sammanlagt 153 påståenden observerats, fördelat på 118 produkter. Totalt återfanns 103 näringspåståenden och 50 hälsopåståenden. Majoriteten av näringspåståendena som observerats handlade om kostfiber. Flest näringspåståenden hittades i produktgruppen "drycker" och minst antal näringspåståenden fanns i kategorin "ris". Detsamma gällde för hälsopåståenden där produktgruppen "drycker" hade flest antal hälsopåståenden och "ris" hade minst antal. Sammanlagt påträffades 42 stycken påståenden som inte var förenliga med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1924/2006. Slutsats: Av de 153 kontrollerade påståendena i studien var ca 27 procent (42 stycken) inte utformade i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1924/2006. De flesta av dessa påståenden anses dock ändå inte vara felaktiga på grund av att en övergångstid fram till den 19 januari 2022 tillämpas, vilket kan anses vara en väldigt lång tid. Det känns som att denna bestämmelse har införts för att underlätta mer för producenterna än att vara till hjälp för konsumenten. I allmänhet litar konsumenterna på den märkning som livsmedelsförpackningen tillhandahåller. Risken är dock stor i nuläget att konsumenten vilseleds på grund av att de finns märkning om närings- och hälsopåståenden på marknaden som inte följer gällande lagstiftning, men ändå inte bedöms vara felaktig.