Utemiljön ur ett ekosystemtjänstperspektiv : undersökning och gestaltning med fokus på en bostadsgård i stadsdelen Norra Fäladen, Lund

Abstract: Målet med detta arbete är att undersöka vad begreppet ekosystemtjänster kan innebära i den urbana utemiljön och hur ett ekosystemtjänstperspektiv kan användas för att beskriva och gestalta grönytor i staden. Bakgrunden är det växande intresset för hållbar stadsplanering och hur landskapsarkitektur kan bidra till detta. Frågeställningarna som har varit utgångspunkt för arbetet är: • Vad innebär begreppet ekosystemtjänster i mindre, urbana sammanhang? • Vilken roll skulle ett ekosystemtjänstperspektiv kunna ha vid gestaltning av utemiljöer i mindre skala? Arbetets metoder består av studier av litteratur, studiebesök i Malmö, Lund och Helsingborg samt av ett gestaltningsförslag för en bostadsgård i området Rådhusrätten i Lund. Begreppet ekosystemtjänster fick sitt genomslag med Millennium Ecosystem Assessments rapporter i början av 2000-talet och betyder de tjänster och fördelar som människor får från naturen. Det inkluderar exempelvis odling av mat, rening av vatten och luft, rekreation, hälsa och symboliska värden. Flera av dessa tjänster har relevans i den urban miljön och det finns potential i att använda ett ekosystemtjänstperspektiv vid planering och design av den urbana utemiljön för att skapa mer mångfunktionella och yteffektiva grönytor. Problem som kan finnas är bland annat att perspektivet innebär en begränsad syn på hållbarhet. Dessutom är begreppet utformat för att användas i teoretiska sammanhang och de tjänster som ingår i begreppet ofta oklart definierade. För att hantera det sistnämnda har en kategorisering som utgår från urbana konkreta sammanhang gjorts där ekosystemtjänsterna indelas i huvudgrupperna Urban odling; Habitat; Vattenflöden & Markförhållanden; Lokalklimat, buller & luftkvalitet; och Kulturella tjänster. Gestaltningsförslaget baseras på detaljerade definitioner av dessa kategorier, sammanställda utifrån litteratur och erfarenheter från studiebesöken. Fokus ligger på att använda kulturella tjänster, habitat, odling och dagvattenhantering som medel för att uppnå de behov och önskemål som finns för gården och utemiljön. De platser som har besökts är Urbana villor (Malmö), Bo01 (Malmö), Ekologihuset (Lund), Miljöverkstaden (Helsingborg), Toarps ekoby (Malmö), Augustenborg (Malmö) och Seved (Malmö). Här finns ekosystemtjänster representerade på olika sätt, bland annat i form av urban odling, dagvattenhantering och avfallshantering, symboliska värden och naturpedagogik. Slutsatsen av detta arbete är att det finns flera svårigheter med att använda ett ekosystemtjänstperspektiv vid gestaltning av urbana utemiljöer. Perspektivet begränsar synen på vilka metoder som kan användas för att jobba för långsiktig ekologisk hållbarhet, för att förbättra den urbana miljön och för att skapa upplevelsevärden. Fokuset på att använda enbart vegetation och vatten som metoder är svårt att motivera vid utformningen av en bostadsgård. Ytterligare ett problem ligger i den detaljerade definitionen av urbana ekosystemtjänster som görs i detta arbete i form av ett antal punkter. Punkterna är baserade på ett mycket begränsat urval av litteratur som inte har valts på ett systematiskt sätt, vilket påverkar användbarheten. Särskilt de kulturella tjänsterna har visat sig vara svåra att definiera på ett användbart sätt.