Skötselbeskrivning för naturmark : en jämförelse mellan tätort och landsbygd

Abstract: Under många år har Skåne utvecklats och formats till ett väldigt varierat landskap med många olika typer av natur. Den biologiska mångfalden är bunden till biotoper och naturtyper som har skapats på naturlig väg och av människan. Kulturhistorien berättar hur landskapet och naturtyper har formats av hävd i många år. Vad många kanske inte tänker på, är att ängar och stubbskottskogar inte är naturligt förekommande utan de har uppstått på ett medvetet sätt. Ett medvetet sätt som upprepats år efter år i flera generationer. En del naturtyper och element är livsviktiga för fåglar och insekter, men de har försvunnit det senaste århundradet på grund av det moderna jord- och skogsbruket. Dessa miljöer behöver bevaras för att inte den biologiska mångfalden ska bli lidande. Bevara dessa biotoper och naturtyper gör man endast genom att sköta dem på ett korrekt sätt, likt det sättet vi brukade dem förr. Jag har undersökt två områden i Skåne, en tätortsnära skog i Skanör och en skog på landsbygden i Trelleborg. Skogarna är båda naturlika men de geografiska förutsättningarna är mycket olika. Syftet med arbetet har varit att förstå skillnaden på naturen i tätorten och på landsbygden. Jag ville ta reda på om naturen behövde skötas och vad som krävdes för att bevara den biologiska mångfalden. Vilka värderingar var betydelsefulla och vilka konflikter uppstod inom naturvården? Genom att skriva skötselbeskrivningar ville jag komma fram till ett svar på detta. Jag ville ta reda på hur kritisk situationen är för biologisk mångfald och kulturhistoriska element i naturen. Självklart behöver bostadsnära skog samt skog på landsbygden skötas för att inte förlora sitt värde, och det är möjligt att prioritera biologisk mångfald och kulturhistoria mest. Det händer ofta att man låter kulturlandskapet sköta sig själv vilket är ett vanligt fenomen. Ett stort problem är resursbrist vilket inte går att göra så mycket åt. Jag kom fram till att man måste sköta kulturlandskapet på ett smartare sätt eftersom de moderna metoderna ofta skadar naturen. Det är viktigt att inte förenkla, utan skapa variation i naturen. Olika skötselåtgärder för olika miljöer är en möjlighet för ett gott resultat. Jag sökte efter några vägledande utgångspunkter för mina skötselbeskrivningar och fann att de nationella miljömålen gav ett gott stöd. Mina riktlinjer blev därför de uppsatta nationella miljömålen som belyser naturens betydelse för vår hälsa och ansvaret vi har att bevara den. Miljöbalken var ett betydande stöd för att bevisa vad som var viktigt att fokusera på, vad som var mest hotat i naturen. Under betydelsefulla möten med biologer har jag kunnat förstå vad jag inte kunde läsa i böcker. Min röda tråd genom arbetet blev att människan är nyckeln till att rädda kulturlandskapet, genom att sköta den.