Tallarna växer : en studie om föryngringsarbetet av tallpelarsalen på Skogskyrkogården

Abstract: Syftet med detta examensarbete är att undersöka och diskutera hur föryngringen av tallbestånd med tallpelarsalskaraktär har utförts i Sverige med fokus på Skogskyrkogården i Stockholm. Detta genomfördes med två olika metoder: en intervjustudie, med en kompletterade källstudie, och en visuell analys. I intervjustudien intervjuades personal som arbetar eller har arbetat på skogskyrkogården i Stockholm. Detta för att ta reda på hur de genom åren har arbetat med föryngringen av kyrkogårdens tallpelarsal och vilka metoder som har använts. I den visuella analysen analyserades Skogskyrkogårdens gravkvarter för att ta reda på hur resultatet av föryngringen, avståndet mellan fullvuxna tallar och förekomsten av gläntor har påverkat tallpelarsalskaraktären. I intervjustudien framkom det att personal genom åren har använt tre olika typer av föryngringsmetoder: tallplantor odlade i plantskola, tallplantor inhämtade från närliggande skogspartier och naturlig föryngring. Att använda tallplantor som är odlade i plantskola har prövats vid fyra olika tillfällen men metoderna har varit olika vad gäller hur de har planterats och hur de tagits om hand. I den visuella analysen identifierade jag att den omfattande föryngringen med tallplantor, planterade i grupper om tre, i vissa gravkvarter har resulterat i en negativ påverkan på tallpelarsalens karaktär. Det är tre faktorer som samspelar: höjden på tallens krona (under, i och över ögonhöjd), den totala mängden tallplantor i gravkvarteret och om tallarna är planterade i större grupper eller koncentrerade i en specifik del av gravkvarteret. Ett exempel på detta är att sikten endast blockeras när tallplantornas kronor är i ögonhöjd men står tallplantorna långt ifrån varandra blockeras inte sikten. Detta beror på att tallplantornas kronor inte är täta nog att på egen hand blockera sikten utan de måste stå koncentrerade i större grupper eller ta upp en stor del av gravkvarterets totala yta. De gravkvarter som påverkats av detta är främst längs Sju brunnar stig vilket är där störst mängd tallplantor har planterats in. Samtidigt som denna typ av negativ påverkan har uppkommit i gravkvarter koncentrerat kring Sju brunnars stig, har en annan typ av negativ påverkan kunnat identifieras i andra gravkvarter, vilket är förekomsten av stora gläntor. Här håller tallpelarsalskaraktären istället på att försvinna på grund av avsaknaden av nya tallar. Här är det tre faktorer som samspelar: avstånden mellan tallarna, hur stor del av området som tas upp av gläntor i förhållande till gravkvarterets totala yta och gravkvarterets placering i förhållande till andra gravkvarter. Till exempel kan tallpelarsalskaraktären hos ett gravkvarter fortfarande upplevas som stark trots stora avstånd mellan tallarna om den helt saknar större gläntor eller att de endast utgör en liten del av gravkvarterets totala yta. En annan faktor som spelar en viktig roll är bristen på ytor i gravkvarteren där tallplantor kan planteras eftersom många av gravkvarteren har fyllts till brädden med gravar. Anledningen är att en för hög koncentration av gravar stegvis kan tränga undan tallarna tills enbart gräsytor med gravstenar finns kvar. Ett sätt för kyrkogårdsförvaltningen att säkerhetsställa att det finns tillräckligt med plats är att ta fram en karta och en strategi där de på förhand bestämmer att särskilda gravplatser permanent ska bli låsta efter att de återgått till kyrkogårdsförvaltningens ägo. På detta sätt kan de garantera att det på lång sikt skapas tillräckligt med plats för att kunna plantera in nya tallplantor. Skogskyrkogården är ett världsarv och därför måste bevarandet av dess tallpelarsalskaraktär kunna prioriteras samtidigt som den ska fungera som begravningsplats.