Utfodring av hästar i Sverige 2011

Abstract: Syftet med detta examensarbete var att beskriva användningen av grovfoder hos hästhållare i Sverige. Grunden till examensarbetet var Jordbruksverkets rapport ”Hästhållning i Sverige 2010”. I rapporten undersöktes tre delpopulationer; A-tränare inom trav och galopp; ridskolor och turridningsföretag; och Sveriges hästhållare i riket som helhet. Svaren gavs på hästhållarnivå och som hästhållare räknades en person som hade ansvar för hästen/hästarna på fastigheten. Enkätstudien resulterade i sammanlagt 2 038 svar från de tre delpopulationerna vilket gav en svarsfrekvens på 63 %. Rapporten bestod av 36 olika frågor som rörde hästhållaren, hästarna, hästhållningen, smittskydd, hur hästarna användes samt om hästhållaren bedrev någon form av näringsverksamhet. Under frågorna om hästhållningen ingick frågor om vilket/vilka fodermedel hästhållarna valt till sina hästar. Foderfrågorna utgjorde grunden till detta examensarbete. Hästhållarens val av grovfoder sattes i relation till övriga frågor i rapporten om hästhållaren och hästhållningen för att se vilka faktorer som påverkade valet av grovfoder. Grovfoderanvändningen mellan de tre delpopulationerna skiljde sig då riket som helhet till största delen använde sig av hö medan A-tränare inom trav och galopp och ridskolor och turridningsföretag till största delen använde sig av ensilage. Som ensilage räknades allt inplastat vallfoder då ingen hänsyn hade tagits till vattenhalten i fodret i utformningen av frågan. Hästhållare över 65 år använde sig i större utsträckning av hö än övriga ålderskategorier. Hästhållarens högst uppnådda utbildningsnivå tycktes inte påverka vilken typ av grovfoder som användes, men hästhållare med hästrelaterad utbildning använde sig i större utsträckning av ensilage än hästhållare utan hästrelaterad utbildning. Vid en jämförelse mellan kvinnor och män i riket som helhet var det vanligare att männen utfodrade med hö. De hästhållare som hade häst enbart inom näringsverksamhet använde sig i större utsträckning av ensilage jämfört med hästhållare som enbart hade häst som hobby eller hästhållare som hade häst både som hobby och inom näringsverksamhet. De hästhållare som hade häst både som hobby och inom näringsverksamhet kombinerade hö och ensilage i störst utsträckning. De hästhållare som hade kallblodiga raser, ponny eller islandshäst i sin näringsverksamhet kombinerade hö och ensilage i större utsträckning än de hästhållare som hade varmblod eller fullblod i sin näringsverksamhet. Det var vanligare att hästhållare som hade häst i lösdrift utfodrade sina hästar med ensilage än med hö. Hästhållare som inte själv odlade något grovfoder använde sig i större utsträckning av hö än hästhållare som själva odlade hela eller delar av grovfoderbehovet. Majoriteten av hästhållarna i riket hade en till tio hästar på sin fastighet och de flesta av dessa använde sig av hö som enda grovfoder. Över 50 % av hästhållarna i riket använde spannmål, fabrikstillverkat färdigfoder och/eller betfor som kraftfoder till sina hästar, medan åtta procent använde proteinfoder. Faktorer som påverkade valet av grovfodertyp var om hästhållaren bedrev näringsverksamhet eller inte, hur många hästar hästhållaren hade, vilken typ av häst hästhållaren hade, om eget grovfoder odlades i någon utsträckning, hästhållarens kön och utbildning samt vilken typ av stallanläggning hästarna var uppstallade vid. Andra praktiska faktorer som kan tänkas påverka hästhållares val av grovfoder men som inte framkommit i denna studie var t.ex.grovfoderåtgång per dygn, grovfodrets hållbarhet, plats för förvaring av grovfoder, tillgång och tillgänglighet på grovfoder samt grovfodrets pris.