Konsekvenser för svensk markanvändning vid övergång till EAT-Lancet kosten

Abstract: Svält är idag en stor global utmaning. Samtidigt äter andra delar av världens befolkningen kost som medför risker för hälsan. Dagens livsmedelsproduktion påverkarmiljön negativt när det gäller frågor såsom global uppvärmning och övergödning. Iden nyligen publicerade rapporten Food in the Anthropocene: The EAT-Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems rekommenderas en kost som sägs vara positiv ur både hälso- och miljösynpunkt. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken effekt en förändrad kost hade haft på markanvändningen i Sverige och att besvara frågeställningen: Hur påverkas markanvändningen i Sverige om det svenska jordbruket ställer om för att producera referensdieten i EAT-Lancet rapporten, med antagandet att all mat ska produceras i Sverige? Även vilken påverkan omställningen skulle ha på miljömålen Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning och Begränsad Klimatpåverkan har diskuterats i uppsatsen. I studien antas hela Sveriges befolkning äta EAT-Lancets referensdiet och scenariot som undersökts baseras på en animalieproduktion där utfodringen i första hand sker med restprodukter och bete. Antalet djur och den areal som skulle behövas för produktion av olika grödor har beräknats. Resultatet visar en kraftig minskning av antalet djur. Arealen jordbruksmark, som idag ligger på 3 miljoner hektar, skulle nästan halveras och dagens betesmark på 450 000 hektar skulle minska med 65 %. I scenariot skulle ca 40 % av jordbruksmarken användas till foderproduktion, en minskning från de 75 % som används idag. Ett antal faktorer som idag påverkar markanvändningen har inte räknats med i scenariot vilket försvårar jämförelsen mellan markanvändningen i scenariot och markanvändningen idag. Till exempel har inte foder till sällskapsdjur eller grödor som används till annat än matproduktion inkluderats. Miljömålet Ett rikt odlingslandskap påverkas troligen negativt av kostomställningen enligt scenariot på grund av minskat behov av betesmark medan miljömålen. Ingen Övergödning och Begränsad klimatpåverkan påverkas positivt genom minskat näringsläckage och minskade växthusgasutsläpp. Svårigheter som påverkar implementationen av referensdieten är till exempel framtida klimatförändringar och brist på gödsel. Produktionen av raps, baljväxter och nötter överstiger också produktionspotentialen i Sverige vilket innebär att en viss import blir nödvändig.