Effekter av endofytinfekterat vallgräs hos gräsätare

Abstract: För gräsätare är ett näringsriktigt grovfoder av största betydelse för friska djur och god prestationsförmåga. Det ställer krav på kvaliteten på det vallgräs som används till hö, hösilage och ensilage samt det gräs som djuren betar. Vallgräs kan infekteras av endofytiska mögelsvampar som producerar toxiska substanser. Neotyphodium spp. är ett släkte av endofytiska mögelsvampar som tillhör familjen Clavicipitaceae. Flera arter av Neotyphodium infekterar rajgräs och svingel och producerar ergotalkaloider som har negativa hälsoeffekter hos gräsätare. Endofytinfekterat gräs förekommer i stora delar av Sverige. Kliniska symptom på toxikos skiljer sig mellan olika djurslag och de är också olika känsliga för ergotalkaloider. Ergotalkaloider interagerar med endogena 5HT- receptorer, α-adrenerga receptorer och dopaminerga receptorer, vilket ger störningar i den neuroendokrina regleringen och inducerar vasokonstriktion. Tecken på toxikos hos idisslare är nedsatt tillväxt, nedsatt mjölkproduktion, reproduktionsstörningar, hypertermi, gangränös nekros i extremiteter samt att de inte fäller vinterpälsen. Hästar får främst reproduktionsstörningar som förlängd dräktighet, dystoki och agalakti till följd av rubbningar i den endokrina balansen. Det finns indikationer på att egotalkaloider ger förändringar i det perifera cirkulationsmönstret som påverkar förmågan till temperaturreglering under fysisk påfrestning samt att konsumtion ger en ökad frekvens av hälta hos hästar. Endofyttoxikos kan behandlas med dopaminreceptorantagonister. Om vallgräset är infekterat av endofyter bör förebyggande åtgärder vidtas och individer ur riskgrupper flyttas från betet.