Sexuellt beteende hos bonoboapor (Pan paniscus) och evolutionära fördelar med icke-reproduktiv sexualitet

Abstract: Bonoboapan (Pan paniscus) erkändes år 1929 som en egen art och hade innan dess ofta misstagits för schimpans (Pan tryglodytes). Arterna påminner om varandra till utseendet, men skiljer sig åt i beteende. Detta är fascinerande med tanke på att de delar nästan identiska genom. En aspekt som skiljer de två arterna åt är det sexuella beteendet. Bonoboapor är hypersexuella och interagerar sexuellt i många fler sammanhang än schimpanser. Det sexuella beteendet påverkar den sociala strukturen. Honor knyter an till varandra genom genito-genital rubbing, vilket är extra viktigt mellan nya yngre honor i en grupp och äldre honor. Genom att interagera sexuellt med äldre högt uppsatta honor befäster den nya honan sin plats i gruppen och ökar sin sociala status. En honas förmåga att knyta an till andra honor är även avgörande för hennes son, vars status beror på moderns status. Sammanhållningen är också stark mellan hanar och honor, förmodligen tack vare honornas kontinuerliga sexuella mottaglighet. Självklart fyller sexualiteten en reproduktiv funktion. Brunstcykeln varar i 35 dagar och åtföljs av en lika lång period av perineal svullnad. Denna är som störst i 13 dagar och signalerar att honan är sexuellt mottaglig. Svullnaden är förlängd, det vill säga den sträcker sig utanför ägglossningen, och är därför inget säkert tecken på att hon är redo för befruktning. Honan blir könsmogen mellan 6 och 11 års ålder och får sin första avkomma i 15-årsåldern. Repertoaren av sexuella beteenden är stor. Mellan honor förekommer som sagt genito-genital rubbing, det vill säga honorna gnider sina genitalier mot varandra. Hanar har också genital kontakt i form av ventro-dorsal bestigning, rump-rumpkontakt och ventro-ventral omfamning. Kopulation och bestigning är de vanligaste beteendena mellan hanar och honor. Manuell stimulans av varandras genitalier har också observerats. Om unga individer är delaktiga förekommer ett flertal andra beteenden. Det sexuella beteendet har många icke-reproduktiva syften. Efter en konflikt mellan två individer kan de försonas eller få tröst av utomstående individer i form av genito-genital rubbing, annan genital kontakt eller kopulation. Detta sänker stressnivåerna, vilket yttrar sig genom att den utsatta individen kliar sig mindre. Sexuell kontakt kan även reducera sociala spänningar som kan uppstå vid till exempel födointag och trängsel. Ytterligare syften är anknytning till andra individer, förhandling om resurser och social lek. Icke-reproduktiv sexualitet verkar utöver ovanstående syften även ha evolutionära fördelar så som faderskapsförvirring: Den förlängda perineala svullnaden innebär att det inte finns några visuella tecken som signalerar när honan har ägglossning och att honor och hanar kopulerar under hela brunstcykeln. Detta skapar förvirring om vem som är fadern och gör infanticid kontraproduktivt. Bonoboapan är ett lysande exempel på hur icke-reproduktiv sexualitet har utvecklats vid sidan om reproduktiv sexualitet och vilka viktiga funktioner det fyller, både i den dagliga tillvaron och evolutionärt.