Vildsvin (Sus scrofa) som skadedjur och nyttodjur

Abstract: Mitt syfte med detta arbete är att ta reda på vilka skador vildsvin orsakar samt på vilka marker och hur vildsvinskadorna kan förhindras. Jag vill även titta på riskerna med vildsvins återetablering, hur tillväxttakten effektivast kontrolleras samt vildsvins positiva effekter på miljö och biologisk mångfald. 1988 beslutades det att vildsvin återigen är en del av Sveriges fauna vilket väcker blandade känslor eftersom de med sitt bökande och betande orsakar stora skador inom jordbruket och på annan mark som tomter och golfbanor. Skadorna kan kosta enskilda lantbrukare upp till 1–3 % skördeförlust eller för hela jordbruket mellan 600 och 700 miljoner kronor varje år. Jordbrukare får ingen statlig ersättning för skadorna eftersom vildsvin inte är ett fredat vilt, vilket innebär att de får jagas nästan året runt och istället ska vildsvin som blivit problematiska hanteras med jakt. Köttet från fällda vildsvin kan säljas till exempel restauranger eller konsumenter vilket ger vildsvinet ett rent ekonomiskt värde. Dock krävs det att vildsvinsköttet först går igenom en vilthanteringsanläggning och testas för trikiner innan det kan säljas; köttet behöver inte testas eller hanteras på något speciellt sätt om det ska konsumeras av jägaren själv. Vildsvin är inblandade i många viltolyckor men trots detta och deras skador på jordbruksmark har vildsvin stor positiv inverkan på marker och biologisk mångfald. Deras bökande är markberedande genom att det vänder ner näring och syre i marken vilket gör att mindre konkurrenskraftiga växter klarar sig bättre och klarar av att konkurrera med mer tåliga växter. Vildsvin sprider också fröer och vattenlevande organismer både med sin päls och sin avföring. Vildsvin äter skadeinsekter som annars skulle kunna orsak stora ekonomiska förluster för både jordbrukare och skogsbrukare medan skogsbruket upplever det till och med som att bökandet underlättar trädens självföryngring. Vildsvinets återetablering i Sverige är inte helt risk- eller bekymmersfri eftersom det finns lite forskning på hur vildsvin påverkar andra djurslag, till exempel skulle vildsvin kunna konkurrera ut eller försvåra andra arters förökning? Vildsvin kan sprida sjukdomar som mjältbrand eller Afrikansk svinpest, där Afrikansk svinpest skulle kunna vara förödande för den svenska grisnäringen. För livsmedelssäkerheten utgör smittsamma parasiter som trikiner och radioaktivt Cesium137 hälsorisker vid konsumtion av vildsvinskött.