Feminiseringen av veterinäryrket ur ett svenskt perspektiv

Abstract: Veterinäryrkets förvandling de senaste 100 åren är ganska unik. Ett yrke som tidigare var helt mansdominerat har på väldigt kort tid kommit att bli helt dominerat av kvinnor. Fenomenet är internationellt. Sedan mitten av 70-talet har kvinnorna utgjort majoriteten av studenterna på den veterinärmedicinska utbildningen i Sverige och sedan ett tiotal år tillbaka även majoriteten av den veterinärmedicinska yrkeskåren. Vid antagningen hösten 2018 till veterinärprogrammet var 91% av de antagna kvinnor, och statistik från 2019 visar att kvinnorna idag även utgör runt 75% av alla yrkesverksamma veterinärer i Sverige. Detta kan jämföras med år 1945 då det fanns ca 550 veterinärer i Sverige, varav endast 1% var kvinnor. Kvinnorna dominerar de djurrelaterade högskoleutbildningarna, medan man på de övriga medicinska utbildningarna ser en mer jämn könsfördelning bland studenterna. Prognoser förutspår att den kvinnliga dominansen inom veterinäryrket lär förbli den samma i framtiden. Olika orsaker till detta fenomen har föreslagits. En av dem är ett mer jämställt samhälle där kvinnorna blev fria att tåga in i arbetslivet och ta plats inom tidigare mansdominerade yrken. Kvinnornas kraftiga intåg på arbetsmarknaden förklarar dock inte den oproportionerligt stora ökningen av kvinnor inom just veterinärmedicin. En orsak som föreslagits till detta är istället att veterinäryrkets kvinnliga sidor blev alltmer framträdande i samband med att djurhållningen i Sverige förändrades. Animalieproduktionen sker i princip bakom stängda dörrar och gemene man har idag oftast kontakt med djur av rent social karaktär. Veterinärens arbete ses i samhällets ögon som den som har hand om djur. Därför förbinds veterinärprofessionen till den bilden av djur som dominerar, vilket i Sverige är omhändertagandet av de sociala sällskapsdjuren. Yrket får på så sätt utåt en alltmer ”feminin” bild och attraherar således ännu fler kvinnor, som själva har ett stort djurintresse. En annan anledning som har lyfts fram är att de männen som har tillräckligt höga meriter för att antas till utbildningen hellre söker sig till andra yrken. Sveriges kvinnliga veterinärer fördelar sig idag mycket jämnt på alla veterinärmedicinens verksamhetsområden, en situation som är ganska ovanlig internationellt. Den kvinnliga dominansen inom yrket kan ha banat väg för bättre arbetsförhållanden och goda möjligheter till deltidsarbete, vilket blir allt viktigare för de flesta. Lönenivåerna för veterinärerna är lägre än för andra medicinska yrken. Detta kan vara ytterligare en bidragande faktor till minskningen i intresset för yrket bland män.