Grön klimatanpassning i fysisk planering : förslag till åtta gröna strategier för Mariestads klimatanpassningsplan

Abstract: Just nu pågår en global uppvärmning. Forskning visar att det sker globala förändringar i klimatet till följd av de ökade koldioxidutsläpp som människan varit orsak till under 1900-talet. Globalt märks temperaturförändringarna tydligt genom stigande havsnivåer och minskningar av glaciär- och inlandsisar (Naturvårdsverket, 2016a). För Sveriges del innebär det generellt ett varmare och blötare klimat. Klimatförändringarna märks också av i form av intensivare väderlek, då såväl värmeböljor som intensiva skyfall blir allt vanligare. Det förändrade klimatet leder inte bara till fler värmeböljor och översvämningar utan även fler bieffekter såsom ras, skred, erosion och torka (Länsstyrelsen i Stockholm, 2014, s. 7). Det är dock inte bara den globala uppvärmningen som pågår, såväl urbaniseringen som befolkningstillväxten är i full gång. Till följd av inflyttningen till städerna har bebyggelse och infrastruktur konkurrerat ut natur och grönytor, som tidigare fungerat som naturliga infiltrerande vattenmagasin. Vidare har även många våtmarker och översvämningsområden torrlagts för att lämna utrymme för stadens utbredning (Stahre 2004, ss. 9-10). Naturen är dock helt nödvändig för både människor och städerna de bor i. Detta eftersom naturen bidrar med såväl översvämningsskydd som skydd mot värmeböljor. Dessutom genererar grönstruktur föda, syre och vatten som är fritt från föroreningar samt en god bebyggd miljö (Stockholm Stad, 2014, s. 8). Grönstruktur har visat sig ge många fördelar, bland annat att öka städernas robusthet mot klimatförändringarna. Kommunernas fysiska planering är en betydelsefull arena för att implementera både grönstruktur och klimatanpassningsåtgärder (Länsstyrelsen i Stockholm, 2014, s. 7). Av den anledningen undersöker detta examensarbetet hur en svensk kommun i sin fysiska planering kan integrera grönstruktur i sitt klimatanpassningsarbete. Avsikten i ett större perspektiv är att visa hur kommuner kan optimera sin gröna klimatanpassning och därigenom bidra till robusta och klimatanpassade städer. Examensarbetet består huvudsakligen av två delar. Den första delen utgörs av uppsatsens delstudier som består av en litteraturöversikt, en studie av inspirerande referensprojekt samt en intervjustudie där praktiska framgångsfaktorer från verksamma fysiska planerare påpekades. Aspekterna om grön klimatanpassning som erhölls av uppsatsens delstudier utgjorde ett nödvändigt underlag till uppsatsen andra del; fallstudie på Mariestads klimatanpassningsplan. Fortsättningsvis analyserades liksom bearbetades underlaget med aspekter till programpunkter, som i sin tur fick sätta prägel på uppsatsens huvudsakliga resultat – ett förslag på utveckling av Mariestads klimatanpassningsplan med fokus på grönstruktur. Fallstudien konkretiserar examensarbetets syfte med ett verkligt exempel, vilket gör resultatet mer tillgängligt och hanterbart, eftersom det sätts i ett reellt sammanhang. Förslaget innehåller åtta gröna strategier som beskriver hur Mariestads kommun kan arbeta vidare och optimera sin gröna klimatanpassning i kommunens fysiska planering. Att Mariestads klimatanpassningsplan valdes som fall beror bland annat på att Mariestad är en kommun som prioriterar klimatanpassning i sin fysiska planering, då de i början av 2017 antog en ny kommuntäckande klimatanpassningsplan. Klimatanpassningsplanen skildrar Mariestads framtida klimat, beskrivningar av förvaltningarnas ansvarsområden och olika instrument att arbeta med i det fortsatta klimatanpassningsarbetet. Klimanpassningsplanen presenterar också en risk- och sårbarhetsanalys följt av en handlingsplan med klimatanpassningsåtgärder (Mariestads kommun, 2017, ss. 38-40). Avsikten med klimatanpassningsplanen är just att Mariestad ska vara beredd och robust när klimatförändringarna blir ett problem. Ytterligare ett skäl till val av fall berodde på min insatta roll som kommunanställd planarkitekt på stadsplaneavdelningen i Mariestad kommun. Min härkomst och min yrkesroll i kommunen har gjort att jag har god lokal kännedom om såväl staden som kommunens aktuella planer. Jag var dessutom projektledare för Mariestads klimatanpassningsplan, vilket inneburit att jag själv funnits med i kommunens klimatanpassningsarbete och har erfarenhet av klimatanpassning i fysisk planering, samt god kännedom om staden och dess utmaningar.