Strawbalehouse - an investigation of construction method and insulation properties

University essay from Linköpings universitet/Kommunikations- och transportsystemLinköpings universitet/Tekniska högskolan; Linköpings universitet/Kommunikations- och transportsystemLinköpings universitet/Tekniska högskolan

Abstract:

Dagens samhälle präglas till stor del av de miljöproblem vi står inför. Växthusgaser och energiåtgång som uppstår vid tillverkning av material och produkter är en av de största orsakerna till detta och en stor utmaning finns i att minimera dessa genom nytänkande. Nytänkande brukar ofta associeras med att bygga med nya, moderna material producerade med hjälp av den senaste tekniken, men tänk om svaret istället kan finnas om man väljer att titta bakåt? Det finns gott om exempel på hus som står kvar än idag som är över hundra år gamla, halmbalshus är ett sådant. Studien är en del av utbildningen Högskoleingenjör inom Byggteknik på Linköpings Universitet, den utförs den sista terminen och fungerar som en avslutande del av utbildningen.

Syftet med studien är att ge en övergripande bild in i vad som ingår i att bygga ett halmbalshus. Man ska få sig en uppfattning om för- och nackdelar för denna typ av byggnad. Den ska också klargöra för värmeisoleringsberäkningar för väggar, detta för att fastställa husets värmeisoleringsförmåga. Studien ska leda till en förståelse kring hur man kan producera ett halmbalshus samt tillhörande värmeisoleringsberäkningar för väggar. Målet med studien är att redogöra byggsättet för ett halmbalshus i Sverige. För- och nackdelar ska föras fram. En mätning av halmbalshusets u-värde ska göras och jämföras med en teoretisk beräkning av samma hus. Eventuella skillnader i resultaten ska diskuteras.

För att genomföra studien så har en litteraturundersökning använts som den primära metoden för insamling av information. Teoridelen lutar sig huvudsakligen mot avhandlingar och böcker i ämnet. Plattformar som DIVA och UniSearch har använts för att hitta avhandlingar. För att utvärdera värmeledningsförmågan för konstruktionen kommer två metoder användas och sedan jämföras. En teoretisk beräkning som baseras på beräkningsformler ur en bok som behandlar ämnet. Detta resultat ska jämföras med en mätning i fält med kompletterande beräkning med hjälp av värdena som mäts upp. Även denna beräkning grundar sig i samma bok.

Resultatet gav att byggsättet har både för- och nackdelar. Den främsta egenskapen är att byggsättet är miljövänligt. Men anledningen till att halmbalshus inte byggs i Sverige är för att det tidsineffektivt p.g.a. två anledningar. Dessa anledningar är informationsbrist och tidskrävande moment. För att byggsättet ska bli mer populärt så krävs vidare utveckling för att minimera tidsåtgången eller att behovet av miljövänliga hus ökar så att fördelarna överväger nackdelarna.

Värmeledningsförmågan har blivit utredd med två metoder som sedan jämförts med varandra. En teoretisk beräkning med hjälp av tidigare känt lambdavärde som gav oss U-värdet 0,14 W/m2K och en praktisk mätning i fält som utfördes på ett halmbalshus som gav oss U-värdet 0,09 W/m2K. Efter analys av värdena anses den praktiska mätningen ha stor felmarginal då förutsättningarna och/eller utförandet resulterat i orimliga resultat. Man kan dock få en uppfattning av hur halm ter sig som isoleringsmaterial och detta ser mycket lovande ut. Uvärdet klarar med god marginal de krav som satts av boverket utsatt för en villa.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)