Förändrad djurhantering på gården för att uppnå minskad stress för nötkreatur på slakteriet

Abstract: Vid storskalig slakt utsätts nötkreatur för många stressande faktorer, såsom transport, nya miljöer och gruppkonstellationer samt hårdhänt hantering. Stressen utgör ett hot mot djurens välfärd och är en viktig orsak till ekonomiska förluster för slakteriet i form av DFD-kött och kassationer. Alternativa metoder till slakthusen såsom mobil slakt arbetas fram, men är idag inte tillräckligt lönsamma för att klara av konsumenternas krav på stora mängder kött till lågt pris. Denna pressade ekonomiska situation gör det även svårt för slakterierna att göra miljön bättre anpassad för djuren. Därför är det av intresse att undersöka möjligheterna att erhålla lugna djur som är mindre påverkade av slaktsituationen. Syftet med denna litteratursammanställning är att belysa olika metoder att minska stress hos nötkreatur på slakteri genom avel, hantering och utfodring och på gården. Genuppsättningen påverkar djurens temperament och det har visats att djur med olika genotyp har olika fysiologiska svar vid stress. Lugna djur underlättar hantering, samt ger bättre avkastning och köttkvalitet. För att inkludera ett lugnare temperament i avelsmålen för köttdjur behöver klargöras om fenotypen hos djuret skulle påverkas, vilket inte är tillräckligt studerat i nuläget. Produktionen går mot mer extensiv djurhållning, där speciellt köttboskap hanteras vid få tillfällen och i för djuret aversiva situationer. Hanteringen har kommit att bli viktig för att få ett lugnare temperament och mindre stressade djur. Direktkontakten med människan verkar vara viktigare än endast ökad mängd vardaglig hantering och gårdspersonalens handlag med djuren är avgörande. Innan slakten är det vanligt att man svälter djuren en kort period. Olika studier visar på olika effekter av svält på nötkreatur och forskarna är oense om huruvida svultna djur får en sämre välfärd eller inte. Det övervägande antal studier pekar på att djur som inte svälts innan transport till slakteriet är lugnare, men med utfodring följer andra oönskade effekter såsom ökad defekering i transporten vilket ger sämre miljö och nedsmutsade djur. Fodrets näringsinnehåll och dess stressdämpande effekt är outrett. Studier på andra djurslag har dock inte kunnat påvisa några sådana effekter i praktiken. Sammanfattningsvis kan konstaterats att det genom god djurhantering på gården går att påverka förhållandena vid slakt, få lugnare djur och bättre köttkvalitet, men också att mer forskning behövs angående avel och svält.