Praktisk utfodring av svenska hundar : en enkätstudie om hur svenska hundar utfodras i hemmet och vilka faktorer som påverkar hundägarens val av foder

Abstract: Det är användbart för djurhälsopersonal att ha en förståelse för hur svenska hundar utfodras i hemmet och hur djurägaren tänker vid val av foder. Verksamma inom djurens hälso- och sjukvård kan därmed anpassa sin rådgivning gällande foder och utfodring samt omvårdnaden i den dagliga verksamheten. Endast ett fåtal studier har tidigare undersökt hur hundägare utfodrar sina hundar och vilka faktorer som påverkar deras foderval. Därför är det väldigt relevant att undersöka hur utfodringsrutinerna hos svenska hundägare ser ut idag. Syftet med detta arbete var att få en överblick av hur svenska hundägare utfodrar sina hundar och för att få en förståelse för hur de tänker vid val av foder. Denna studie inkluderar en enkätstudie samt en litteraturgenomgång innehållande relevant information från tillgänglig litteratur och resultat från tidigare studier. Enkäten som distribuerades till svenska hundägare via internet inkluderade frågor som exempelvis berörde utfodring, hur ofta de gav godis/ben till sin hund och anledningar till detta. Respondenterna fick även ange hur de värderade olika foderegenskaper när de valde foder, vad som påverkat deras foderval samt huruvida de hade förtroende för djursjukskötarens/veterinärens förmåga att ge råd angående foder. 522 enkätsvar samlades in varav 481 var fullständiga och inkluderades i studien. Majoriteten (73 %) av respondenterna uppgav att de haft hund i tio eller fler år. 59 % av hundägarna utfodrade huvudsakligen sin hund med torrfoder och 26 % med färskfoder/BARF/råfoder. De flesta hundägarna (65 %) utfodrade sin hund två gånger om dagen och 91 % av alla respondenter uppgav att deras hund åt ur skål/på tallrik/fat. När de valde vilken mängd foder deras hund skulle få var det vanligast att utgå från hunden hull/vikt vilket 91 % uppgav. På frågan om hur ofta hundägarna gav sina hundar godis/ ben svarade 52 % av respondenterna att de gav sin hund godis en eller flera gånger dagligen och 82 % av alla respondenter som gav sina hundar godis/ben uppgav belöning som en anledning till detta. De foderegenskapersom respondenterna värderade högst var hög smaklighet, att fodret var producerat i Sverige och att det innehöll en hög andel animaliska produkter. Knappt hälften (49 %) av hundägarna hade förtroende för djursjukskötarens/veterinärens förmåga att ge råd angående foder och 30 % uppgav att de inte hade det. Resultatet från litteraturgenomgången och denna enkätstudie har bidragit med värdefull information för verksamma inom djurens hälso- och sjukvård. Den data som samlades in gällande hur hundarna i denna studie utfodras i hemmet gav vetskap om att hundarna har olika preferenser och fodervanor vilket kan hjälpa djurhälsopersonal att individanpassa utfodringen på exempelvis en stationärvårdsavdelning. Att känna till vad som påverkar hundägarens val av foder och värderingar kring foderegenskaper kan hjälpa djurhälsopersonal att rikta och effektivisera sin rådgivning och utbildning av hundägare. Vidare hade det även varit intressant att undersöka om utfodring korrelerar med övervikt. Överlag behövs fler studier som undersöker hur svenska hundar utfodras praktiskt och vilka faktorer som påverkar hundägares val av foder för att kunna dra några slutsatser.