Naturalistiska planteringar för urbana landskap : en idégestaltning baserad på hedmarkslika växtsamhällen

Abstract: I detta arbete undersöks hur ekologiska principer kan tillämpas i urbana planteringar i varma och torra lägen utifrån frågeställningen: Hur kan en gestaltning med naturalistiska planteringar med hedmarksbiotoper som förebild utformas på Ulls Hus innergård? Detta utifrån en önskan att undersöka på vilka sätt det är möjligt att möta de utmaningar som klimatförändringarna för med sig för urbana planteringar i form av ett varmare och periodvis torrare klimat. Fokus ligger på växtgestaltning med relativt torktåligt växtmaterial anpassat till näringsfattiga och genomsläppliga substrat. Det teoretiska ramverk som arbetet vilar på omfattar naturalistisk växtgestaltning, gestaltade växtsamhällen och lagerplanteringar. Ulls Hus innergård ligger på Ultuna campus och är en del av Sveriges lantbruksuniversitet. Gården består av en 2000 kvadratmeter öppen yta inramad av byggnadens fasader. Eftersom arbetets fokus ligger på växtgestaltning hanteras övriga aspekter mer övergripande. Fyra viktiga värden som identifierades i analysskedet har legat till grund för platsens utformning: utsikten, umgänget, undervisningen och upplevelsen. Platsens utformning består av tre större planteringsytor kantade av sittbryggor som i kombination med flyttbara möbler främjar en flexibel användning. Sittbryggorna möjliggör att planteringarna kan upplevas på nära håll. I förslaget ingår även en informell scen eller utställningsplats i form av ett trädäck samt en vattenspegel. Inhemska tallar kommer med tiden att växa upp och bilda en pelarsal. Planteringarna är idémässigt baserade på inhemska gräshedmarksbiotoper med inslag av tall och torrängsvegetation men innehåller också växtmaterial från liknande biotoper från andra delar av världen. Stilen kan definieras som stiliserad natur, ett begrepp som Noel Kingsbury beskriver som en stil inspirerad av naturen men som har ett i hög grad hortikulturellt uttryck. Planteringarna är utformade som matrixplanteringar och de arter som använts är tall, glansälväxing, jättefjädergräs, limegrön solhatt, rysk martorn, rosenstav, tovsippa, bergslok och backsippa. Upplevelsen av att arbeta med lagerplanteringar och landskapsarketyper diskuteras, likväl som skötselaspekter, växtval och biologisk mångfald.