Social och miljömässig hållbarhet för alternativ till avlivning av tuppkycklingar

Abstract: Tuppkycklingar av värphybrid-typ avlivas inom en dag efter att de kläckts eftersom de inte anses lönsamma att behålla för produktion av kött. Denna praxis har ifrågasatts allt oftare under senare tid vilket resulterat i utveckling av alternativa tillvägagångssätt. I detta arbete har tre av dessa alternativ beskrivits och granskats i syfte att besvara frågan om vilket alternativ som är mest socialt och miljömässigt hållbart: 1) könsbestämning av ägg 2) uppfödning av tuppkyckling till slakt och 3) användandet av dual purpose-höns. Könsbestämning av ägg i syfte att möjliggöra bortsortering av tuppembryon visade sig vara möjligt genom flera olika tekniker. Säkerhet i identifiering och tidpunkt under inkubation då teknikerna kunde användas skiljde sig åt vilket också påverkade möjligheten att nyttja de bortsorterade äggen. Resultaten från de enkätstudier vilka inkluderades i detta arbete visade att könsbestämning av ägg föredrogs framför det nuvarande förfarande och störst acceptans uppvisades för de tekniker där könsbestämningen skedde innan inkubation. De två andra alternativen, uppfödning av tuppkycklingar till slakt och användandet av dual purpose-höns, karakteriserades av en lägre produktionseffektivitet jämfört med konventionella slaktkycklingar och värphöns. De tidigare nämnda enkätstudierna påvisade en relativt hög acceptans för dessa alternativ men de visade också att uppfödning av tuppkycklingar inte föredrogs framför det nuvarande förfarandet. Kött och ägg från produktionsformerna förväntades enbart kunna marknadsföras som nischprodukter. Med hänsyn till de aspekter som lyfts i detta arbete framstod könsbestämning av ägg som ett mer hållbart alternativ eftersom det accepterades av allmänheten och potentiellt kunde innebära ett tillskott av livsmedel för humankonsumtion utan avkall på resurseffektivitet.