Hantering av friyta vid förskoleutbyggnad : samsyn och konfliktpunkter i synen på kvalité i förskolans utemiljö
Abstract: Förskolan har blivit symbol för den fysiska miljö där barn spenderar större delen av sina första levnadsår. Förskolan har det senaste decenniet även blivit en del av det svenska utbildningssystemet och är därmed barnets första möte med formellt lärande, men lek och omsorg är andra viktiga dimensioner i förskoleverksamhet. Verksamheten kräver särskilda fysiska förutsättningar och inkluderar vanligtvis en förskolebyggnad med tillhörande förskolegård, men skiftar i utformning. Anledningen till detta har visat sig vara mångbottnad och handlar bland annat om att det är flera olika perspektiv som verkar inom eller med inflytande över planeringen av dessa miljöer. En litteraturstudie av forskning på fältet gör det tydligt att barn behöver utrymme, vegetation och varierade utemiljöer för att utmanas och utvecklas. Samtidigt är förskolemiljön en produkt av stadsplaneringen i stort som skall tillgodose olika funktioner och regleras genom lagar och riktlinjer. Studien ger en inblick i gemensamma utgångspunkter, skillnader och konfliktpunkter mellan olika perspektiv och den kunskap och föreställningar som bildar underlag till beslut. I uppsatsen intervjuas representanter för tre olika yrkesgrupper: planerare vid förskoleförvaltning, landskapsarkitektur samt pedagog. Samtliga respondenter har kopplingar till en specifik förskola som fungerar som utgångspunkt för samtal och analys. I resultatdelen pekas samsyn och perspektivbrytningar ut som kan antyda utvecklingspotentialer och konfliktpunkter i planeringen och förvaltningen av förskolegårdar. Det visar sig att samtliga perspektiv bekräftar vikten av en förskolegård och att de uppfattar att att friytan är av betydelse för barnens lek, lärande och utveckling. Men det visar sig också att faktorer som stora barngrupper, låg personaltäthet, krav i läroplanen och brist på byggbar mark, betoning på säkerhetsaspekter mm är faktorer som leder olika aktörer till olika slutsatser och som här diskuteras mot bakgrund av kunskapsläget inom pedagogik, planering och landskapsforskning.
AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)