Tillväxt, överlevnad och skador för provenienser av Banksianatall (Pinus banksiana, Lamb.) i norra Sverige

Abstract: Främmande trädslag har i modern tid intresserat skogsbruket i sin jakt på ökad produktion, minskad känslighet för skador, förbättrad anpassning med mera. Ett tidigare oprövat trädslag var banksianatallen (Pinus banksiana, Lamb.), en nordlig, välspridd, pionjär från Kanadas inland med en utpräglad etableringsstrategi för torra, nybrända sandjordar. Studiens övergripande syfte var att utvärdera utfallet från 22 år gamla försök av banksianatall och analysera banksianatallens odlingsvärde i norra Sverige genom att på fem lokaler jämföra överlevnad, tillväxt och skador med tall (Pinus sylvestris L.), contortatall (Pinus contorta var. latifolia Engelmann) och hybriden mellan contortatall och banksianatall. Ett ytterligare syfte var att utreda eventuella effekter av odlingslokalens temperatursumma och trädens latitudförflyttning från ursprungslatituden. I metoden har fältförsök använts där varje enskilt träd mätts och bedömts. Materialet var insamlat i naturbestånd i nordvästra Kanada från 12 provenienser med en latitudinell spridning av cirka fem breddgrader. Försöksarterna blandades med full randomisering utom tall som planterats separat. Analyser utfördes med statistiska metoder. Variansanalys användes för medelhöjd och medeldiameter samt härkomstens och temperatursummans betydelse för medelhöjd och överlevnad medan konfidensintervall för två proportioner användes för att jämföra överlevnad och skador mellan försöksarterna. Resultatet visade att oskadad banksianatall hade 15 % högre medelhöjd och 19 % grövre medeldiameter än tall i genomsnitt men var lägre och klenare än contortatall och hybrid. Banksianatallens volymproduktion var i genomsnitt 25 % högre än tallens medan contortatallen och hybriden genomgående hade högre volymproduktion jämfört med de andra försöksarterna. Överlevnaden var signifikant lägre för banksianatall jämfört med contortatall i fyra av försöken (16 procentenheter i genomsnitt) medan överlevnaden för banksianatall var signifikant lägre i ett av försöken jämfört med tall (nio procentenheter i genomsnitt). Skadorna var likartade mellan arterna. Älgskadorna var signifikant högre för tall jämfört de andra försöksarterna i de två nordligaste försöken. Banksianatallen hade i genomsnitt fler sprötkvistar per träd och fler träd med skador förknippade med instabilitet i rotsystemen (lutningsskador) jämfört med tall. Stigande temperatursumma för odlingslokalen liksom nordlig latitudförflyttning hade positiv påverkan på banksianatallens höjdtillväxt och överlevnad. Osäkerheter kring resultaten innefattar bland annat kvantiteten försöklokaler, konkurrens på grund av trädslagsblandningseffekter, materialets latitudinella ursprungsspridning, begränsningar i det statistiska analysverktyget och försökens uppföljningsfrekvens. För att bedöma banksianatallens odlingsvärde över en omloppstid behövs information från äldre försök varför fortsatt försöksverksamhet är nödvändig. Det är emellertid relativt tydligt att banksianatall fram till 22- år ålder har 15-25 % högre tillväxt jämfört med tall medan den tydligt inte kan konkurrera tillväxtmässigt med contortatall och hybrid.