Zonerat skogsbruk - en möjlighet för Sverige

Abstract: Trakthyggesbruk är det skogsbruk som i över ett halvt sekel dominerat i Sverige. På senare år har dock detta skogsbruk ifrågasatts gällande främst den naturhänsyn som det lämnar samt att trakthyggesbruket bedrivs på i princip all skogsmark som brukas. Detta leder till liten variation bland de uppväxande skogarna, och flera myndighetsutredningar och rapporter hävdar att Sveriges nationella mål för bevarande av natur och miljö inte kommer att nås om inga omfattande förändringar görs i sättet att bruka skogarna på. I denna rapport undersökte jag om zonerat skogsbruk, s.k. triadskogsbruk, är ett bra alternativ till dagens traditionella skogsbruk i Sverige i syfte att uppnå hög virkesproduktion och biologisk mångfald på landskapsnivå. Med beslutstödsystemet Heureka PlanWise simulerade jag en skogsbruksplan liknande skogsbruk enligt dagens praxis i Sverige, samt sex olika skogsbruksplaner med zonerat skogsbruk vilka hade olika naturvårdsinriktningar i form av senare slutavverkning och varierande storlek lämnad generell hänsyn. Simuleringarna utfördes på en 2 500 ha stor fastighet i Västerbottens inland och planhorisonten sträckte sig 100 år framåt i tiden. För de zonerade planerna tilldelades olika områden av fastigheten tre skilda skogsskötselinriktningar enligt triadkonceptet; intensivodling, ekosystemskötsel samt naturvårdsavsättningar. Resultat över nuvärden, avverkningsnivåer och olika naturvärden jämfördes mellan de olika planerna. Resultaten visade att zonerat skogsbruk där 19 % av den studerade fastigheten intensivodlas, 64 % brukas med ekosystemskötsel och 17 % avsätts för naturvårdsändamål kan generera lika höga nuvärden som dagens konventionella skogsbruk. Totala avverkade virkesvolymer ökade liksom det stående virkesförrådet per hektar om förlängda omloppstider tillämpas i kombination med zonering av skogsskötseln. Även andelen lövskogar, mängden död ved och gammal skog ökar på lång sikt, vilket leder till bättre förutsättningar för biologisk mångfald. För att uppnå detta resultat i praktiken behövs ett förändrat fokus på skoglig planering från beståndsnivå till landskapsnivå. Denna rapport visade att det genom zonerad skogsskötsel går att styra skogsbruket i Sverige mot ett ekonomiskt och ekologiskt brukande som ur flera aspekter kan vara bättre än dagens konventionella skogsbruk. Slutsatsen är att zonerat skogsbruk kan vara ett bättre sätt att bruka skogen på i ett landskapsperspektiv. Det medför vissa risker som t.ex. ökade stormskador, men det går att öka alla nyttor som fås från skogen och de nationella mål för natur och miljö som finns kan därmed vara ytterligare ett steg på vägen att nås om vi idag ställer om till ett zonerat brukande av skogen.