Hur mycket frö sprids från Pinus contorta? : kottproduktion, serotinitet och frökvalitet i relation till beståndsålder i södra Norrland

University essay from SLU/Dept. of Forest Ecology and Management

Abstract: Contortatall (Pinus contorta ssp. latifolia) började planteras storskaligt i Sverige runt år 1970 men det dröjde till 1987 förrän Sverige lagstiftade begränsningar för hur den fick användas i skogsbruket. Detta gjordes bland annat på grund av att det saknades information om dess spridningsförmåga. Contortans spridningsförmåga i Sverige är fortfarande okänd och lagstiftningen är densamma. För att kunna beräkna spridningsförmågan och i förlängningen den potentiella etableringsframgången behövs kännedom om contortans fröproduktion i Sverige. Målet med denna studie var att undersöka hur kottproduktion och produktion av slutna kottar förhåller sig till beståndsålder och trädens vitalitet, samt att undersöka hur grobarheten påverkas av kottarnas åldrande. Detta gjorde jag genom en inventering av 100 träd uppdelat på 10 bestånd i åldern 10-43 år där jag inventerade kottförekomsten inom fyra olika kottklasser: öppna, halvöppna, slutna och årets. Från träden samlade jag även in kottar, extraherade frön och gjorde grobarhetstest på dessa. På en del fröprover gjorde jag även stratifieringstester. Antal kottar per träd ökade signifikant med beståndsåldern men andelen slutna kottar visade inget signifikant samband, dock en svagt ökande trend med stigande beståndsålder. Även vitalitet, mätt i form av trädens relativa brösthöjdsdiameter inom beståndet, påverkade det totala antalet kottar på träden signifikant men inte andel slutna kottar. Stigande kottålder påverkar grobarheten negativt. 1-åriga kottar hade en grobarhet på 90 % jämfört med 10-åriga kottar som hade en grobarhet på 50 %. Mer än hälften av fröproverna gynnades av den utförda stratifieringen. Grobarheten för vissa fröprover ökade med 35 procentenheter. Graden av serotinitet visade stor variation mellan träd och är antagligen mer styrda av genetiska faktorer snarare än miljöfaktorer. I ett längre perspektiv kommer generna från träd med stor andel öppna kottar att spridas i större utsträckning än träd med stor andel slutna kottar. Detta eftersom avsaknaden av bränder, som krävs för betydande spridning av frön från serotina kottar, är stor i Sverige. Resultatet från denna studie kan användas för att modellera kolonisationspotentialen för contorta i Sverige förutsatt att ytterligare information om spridningskurvor och etableringsmöjligheter i olika habitat inhämtas.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)