Grovkorniga växtbäddar i trafiknära miljöer : ett sätt att minska skötselbehoven

Abstract: Planteringar som befinner sig nära vägar utsätts i jämförelse med planteringar i mer naturlika områden för större påfrestningar. De utsätts regelbundet för föroreningar från trafiken och salter under vinterväghållningen. Även risken för fysiska skador på växterna är påtaglig med tanke på alla fordon som dagligen passerar tätt intill planteringarna. En ännu större risk är skötselpersonalens utsatthet när de måste befinna sig i dessa miljöer för att sköta om planteringarna. Denna arbetsmiljö gör att personalen riskerar att bli skadade av trafiken. Därför är det även ur arbetsmiljösynpunkt viktigt att försöka minska skötselmomenten på dessa platser så mycket som möjligt. Ett sätt att minska detta problem i trafiknära miljöer är att anlägga växtbäddar med egenskaper som bidrar till att minska skötselintensiteten. Genom att använda sig mer av grovkorniga växtbäddar i trafiknära miljöer som minskar ogrästillväxten skulle man kunna minska skötselintensiteten på dessa platser och spara tid och pengar åt kommunerna. Fokus i arbetet har varit att kontakta de största kommunerna i Sverige och höra vilka erfarenheter de har av denna typ av växtbäddar och om de har exempel på växtbäddar som kan lyftas fram i detta arbete. Jag har sedan besökt planteringarna som de lyft fram och tittat på hur de har utvecklats. Jag har även tagit reda på hur växtbäddarna är uppbyggda, vilka växtarter som planterades och vilka skötselinsatser kommunerna gör per år för dessa planteringar. Av de trettio största kommunerna som kontaktats är det endast ett tiotal som svarat att de har erfarenhet av grovkorniga och näringsfattiga växtbäddar i trafiknära miljöer. Erfarenheten är mycket varierad från kommun till kommun. Vissa har positiva upplevelser medan andra har negativa. De kommuner med negativa erfarenheter har svarat att de utför få skötselinsatser för dessa planteringar eller inga skötselinsatser alls. Det har lett till att sly och rotogräs etablerat sig och brett ut sig i planteringarna. Bland de kommuner som svarat att de har mer positiva erfarenheter så utför de oftast också kontinuerlig skötsel av planteringarna. Men de svarar ändå att skötselinsatserna är betydligt lägre än för planteringar med mer näringsrika och fuktighetshållande växtbäddar. Det resultat jag kan dra från svaren är att det inte finns någon entydig bild från kommunerna huruvida man tycker grovkorniga växtbäddar är positiva eller negativa. Däremot har jag märkt att de kommuner som har mer positiva erfarenheter av grovkorniga växtbäddar är också de som lagt ner mer tid på etablerings- och kontinuerlig skötsel. Olika faktorer som påverkat planteringarnas utveckling är valet av växtbäddsmaterial, växtarter, årliga skötselinsatser och växtbäddens placering.