Erysipelothrix rhusiopathiae – erysipelas hos svin

Abstract: Erysipelothrix rhusiopathiae är en stavformad, grampositiv och fakultativt anaerob bakterie. Den förekommer i hela världen och kan ge upphov till erysipelas hos svin men kan även drabba andra djur och infektera människor. Denna litteraturstudie inriktar sig på gris och har som syfte att belysa spridning av bakterien, virulensfaktorer, kliniska symtom och patogenes för sjukdomen erysipelas. Förebyggande åtgärder, behandling och bakterien ur en zoonotisk synvinkel kommer även att diskuteras. Upp till 50 % av alla friska grisar är bärare av bakterien och subkliniskt infekterade grisar är de främsta reservoarerna. Bakterierna finns framför allt i tonsillvävnad och i annan lymfoid vävnad. Spridning av bakterien sker via faeces, urin, saliv och nässekret som sedan kan kontaminera miljön vilket leder till en indirekt smittspridning. Det finns olika virulensfaktorer hos bakterien som gör att den leder till sjukdom hos djuren. Kapseln hindrar fagocytos av neutrofiler och makofager samt möjliggör intracellulär replikation. Enzymen neuraminidas och hyaluronidas är viktiga virulensfaktorer, liksom adhesiva ytproteiner som bidrar till bildning av biofilm. Hos gris kan bakterien ge upphov till tre former av sjukdomen erysipelas, som även kallas rödsjuka. Det finns en akut, en subakut och en kronisk form och dessa typer kan leda till septikemi, utslag i huden, kronisk artrit och kronisk endokardit. Dräktiga hondjur kan även abortera vid en infektion. För att diagnosticera bakterierna används vanligen PCR eller immunohistokemi. Serologiska metoder används inte då det är en vanlig omgivningsbakterie och många grisar har därför antikroppstitrar utan att vara sjuka. Förebyggande åtgärder är viktiga för att hindra utveckling av rödsjuka och en bra hygien och vaccinering är det som är mest effektivt. Maternella antikroppar skyddar grisar som är yngre än tre månader och därför har immunstatus hos modern och upptag av råmjölk betydelse. Det finns både levande och avdödat vaccin ute på marknaden. Vaccinering av rödsjuka ingår i vaccinationsprogrammet för avelsdjur i Sverige och det är avdödat vaccin som används. Hos människa kan bakterien ge upphov till tre kliniska typer av sjukdom där en lokal kutan form är den vanligaste och kallas erysipeloid. Infektionen är ofta yrkesrelaterad eftersom det krävs en skada i huden av infekterade föremål eller att redan befintliga småsår i huden blir kontaminerade av bakterier. Det uppstår en lokal cellulit som associeras med kraftig smärta vanligen på händer och fingrar. Behandling av kutan form anses oftast inte vara nödvändig eftersom den brukar självläka inom tre till fyra veckor. Erysipelas är en ekonomiskt viktigt sjukdom hos gris som dessutom kan drabba människor, vilket gör att det är en bakterie som vi bör ta på allvar och se till att förebyggande åtgärder sätts in vilket hindrar spridning av bakterien.