Erfarenheter gällande växtetablering på förskole- och skolgårdar i Stockholms län : möjligheter och utmaningar för att skapa grönare utemiljöer

Abstract: Det här är ett examensarbete inom landskapsarkitektutbildningen vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Ultuna. Uppsatsen redovisar en studie av situationen gällande växtetablering på förskole- och skolgårdar i Stockholms län, som ämnar ringa in betydelsefulla faktorer och lämpliga tillvägagångssätt för en lyckad växtetablering och för att kunna skapa grönare gårdar. Utgångspunkten är de erfarenheter som finns bland dem som planerar, gestaltar och förvaltar utemiljöer för barn och unga i länet. Genom att sedan jämföra deras erfarenheter med litteraturen, har undersökningen landat i en sammanställning av framgångsfaktorer som förhoppningsvis kan uppmuntra och bidra till grönare gårdar och positiva effekter för barns lek, hälsa och utveckling. Tre metoder används i studien, en litteraturgenomgång, en enkätundersökning och två intervjuer. Arbetet inleds med litteraturgenomgången där betydelsen av gröna gårdar motiveras utifrån forskning, följt av en genomgång av den problematik som motverkar, samt de möjligheter som finns för att främja grönare gårdar. Genom enkätundersökningen redovisas yrkesverksamma landskapsarkitekters och beställares erfarenheter gällande växtetablering på förskole- och skolgårdar i länet, värdet av gröna gårdar och vilka möjligheter som finns för att kunna skapa grönare gårdar. Denna kompletteras av två fördjupande intervjuer. Enkätundersökningen visar att det både finns en medvetenhet om de positiva effekter som gröna gårdar medför och en vilja att skapa grönare gårdar bland respondenterna, men att det är svårt att lyckas med växtetableringen på grund av slitaget och markkompakteringen som främst förorsakas av för små gårdar och för liten friyta per barn. Genom studien framkommer många olika tillvägagångssätt för hur man kan skapa grönare gårdar, bland annat genom att involvera skolor och förskolor i planering, plantering och skötsel av vegetation på gårdarna för att på så vis främja växtetableringen och hur man kan utöka gårdsstorleken in i omgivande parkmark. Där den allra viktigaste förutsättningen som framkommer för att kunna åstadkomma grönare gårdar är rymliga gårdar. Studien indikerar att det behövs en förändring för att kunna nå rymlighet, där landskapsarkitekten har möjligheten att påverka utvecklingen genom att bland annat stå på sig, ifrågasätta och argumentera för att barnen ska få den friyta som de behöver.