Utformning av dagvattendammar genom tri-valent design

Abstract: Ian Thompson använder i boken Ecology, Community and Delight ett begrepp benämnt tri-valent design, vilket kan jämställas vid ett optimum för en landskapsarkitekts arbete att gestalta tilltalande platser. Thompson förklarar att begreppets kärna uppnås då en plats uppvisar en harmonisk kombination av sociala, ekologiska och estetiska värden samtidigt. Inom den ekologiska delen av tri-valent design belyser han vikten av ekologisk hållbarhet och alternativa metoder för dagvattenhantering nämns som en viktig del i arbetet. En typ av dagvattenanläggning är dagvattendammen, vilken är ett mer miljövänligt komplement till de idag överbelastade reningsverken. Med hjälp av dagvattendammar kan förorenat vatten, från städernas gator och tak, magasineras samt renas på naturlig väg innan det slutligen når hav och sjö. Dammarna skapar även viktiga livsmiljöer för flora och fauna, samtidigt som de med rätt utformning kan erbjuda mervärden för människor, exempelvis i form av rekreation och välbehag. För att säkerställa dagvattendammarnas önskade funktion finns, vid utformning, hjälpmedel framtagna som publicerade råd och riktlinjer. Två exempel är Jesper Perssons rapport Utformning av dammar: En litteraturstudie med kommentarer om dagvatten-, polerings- och miljödammar och Malmö stads publikation Dagvattenstrategi för Malmö. Att tolka och tillämpa dessa rekommendationer kan för den oerfarne vara problematiskt, då de i regel är en produkt av matematiska och tekniska uträkningar. Landskapsarkitektens kompetens innefattar sällan tekniska lösningar, men det förminskar inte vikten av att känna till dem. På så vis kan en konstruktiv dialog föras med expertis inom ett projekt. Syftet med uppsatsen var därför att undersöka om samt hur tri-valent design kan uppnås vid utformning av en dagvattendamm och därmed klargöra en landskapsarkitekts möjliga roll i processen. Genom en litteraturstudie undersöktes Thompsons begrepp tri-valent design parallellt med viktiga faktorer att ta hänsyn till vid utformning av dagvattendammar, främst med permanent vattenyta (så kallad våt damm). Resultatet av undersökningen redovisades därefter i två skilda delar, där den första behandlade tri-valent design och den andra delen dagvattendammar. Sedermera jämfördes de två resultatdelarna i en analys, vilken utredde de mest framträdande möjligheterna och motsättningarna med att uppnå tri-valent design. Det framkom av resultat och analys att noggranna undersökningar av den aktuella platsen krävs och utifrån det måste prioriteringar göras baserat på konsultation och dialog med både allmänheten och expertis. Detta då undersökningen dels visade på en orimlighet i att, vid utformning av en dagvattendamm, uppfylla alla kriterier för socialt, ekologiskt samt estetiskt tilltalande platser samtidigt och dels att tri-valent design inte kan uppnås utan att involvera andra i designprocessen.