Växt-växtbaserad kommunikation : hur sortblandningar påverkade tillväxten hos vårkorn

Abstract: Växter utgör grunden för många ekosystem och näringskedjor. Som platsbundna organismer behöver växter kunna anpassa sig efter de rådande förutsättningarna kring växtplatsen. Växter anpassar sig inte bara efter abiotiska faktorer, utan även stress från skadegörare och andra växter spelar en stor roll för en växtens överlevnad. För oss människor har växter en lika stor betydelse som deras betydelse i naturliga ekosystem. Dagens kulturväxter står för en stor andel av vårt dagliga energiintag, och krav på en försäkrad livsmedelsproduktion ökar i takt med klimatförändringar och degradering inom naturliga ekosystem. Att hitta och undersöka mer hållbara odlingsmetoder, som exempelvis odling av flera sorter tillsammans, minskar kravet som jordbruket ställer på både vattenanvändningen och den närliggande miljön samt som ökar motståndskraften inom odlingen är därför av stor vikt. Denna studie syftade till att utforska sortblandningar som odlingsmetod. Detta gjordes genom att undersöka de luftbaserade allelopatiska interaktioner som förekommer bland växter för att se om en vårkornssort kan anpassa sig efter luftburna signalsubstanser som avges från en annan sort. I samband med studien utfördes laborativt arbete under 35 dagar för att undersöka eventuell skillnad i tillväxt och utveckling hos vårkornssorten Salome när denna utsattes för luftburna signalsubstanser från en annan vårkornssort, totalt så ingick fyra olika vårkornssorter i den laborativa delen där varje sort har distinkta egenskaper. Växtfysiologiska data samlades in ifrån varje sortkombination för att undersöka hur avgivarsorten påverkade vårkornssortens Salomes tillväxt. I studien fann man att Salome lyckas identifiera och anpassa sig efter den andra sorten som ingick i sortkombinationen. Positiva korrelationer hittades mellan de olika sortkombinationerna, och resultaten visade på att det fanns både gynnsamma och negativa anpassningar hos vårkornssorten Salome baserat på vilken annan sort som ingick i sortkombinationen. Resultaten visade att sortblandningar har potential som odlingsmetod, men att det är väsentligt att undersöka vilka sortkombinationer som ger vilka resultat i ett odlingssystem. Sammanfattningsvis så spelar det alltså roll vilka sorter som ingår i en sortkombination baserat på vad man vill uppnå, alla sortkombinationer ger inte samma resultat, och därav uppstår vikten av att öka förståelsen kring de interaktioner som uppstår inom ett växtsamhälle eller på fältnivå.