Den moderna mjölkproduktionens etiska problem : en kvalitativ studie baserad på djupintervjuer med 8 nyckelpersoner

Abstract: Jordbruket och mjölkproduktionen har det senaste århundradet genomgått en omvälvande förändring, och utvecklats snabbt i takt med övriga samhället. Marknaden har förändrats liksom förutsättningar för produktionen. Antalet mjölkbönder har minskat kraftigt, samtidigt som antalet kor hos varje bonde mer än tiofaldigats. Bondeyrket har i mångt och mycket förändrats i och med moderniseringen. Allt mindre marginaler, fler kor per gård och en hel del teknik präglar mjölkproduktionen idag. Veterinärmedicinska framsteg och avel möjliggör allt högre produktion. Samtidigt gör urbaniseringen att allt färre personer är delaktiga i produktionen, och konsumenten har en liten förståelse för vad bondeyrket innebär, men också hur djurhållningen ser ut. Mina funderingar är vilka etiska problem som finns i den moderna produktionen, och hur de skiljer sig från de som fanns förr? Har man under utvecklingen tagit hänsyn till etiska aspekter? Vad får gapet mellan konsumenterna och producenterna för betydelse? Den historiska kopplingen i arbetet är essentiell, eftersom den bygger en förståelse för dagens situation. Min metod har varit att göra djupintervjuer av personer som genom sitt yrke förväntats ha insikter och kunskap i de här frågorna. De intervjuade har varit mjölkbönder, veterinärer som på olika sätt under lång tid bevittnat förändringarna inom produktionen, samt rådgivare som genom sin yrkesroll ser många besättningar och möter många bönder. Totalt har 8 personer intervjuats och informanterna valdes ut för att de ansågs kunna bidra med olika perspektiv på frågorna. Intervjuerna har sedan transkriberats och sammanställts till ett resultat, där informanternas resonemang presenteras. Resultatet är på intet sätt entydigt, men pekar på att det finns många etiska problem inom den moderna mjölkproduktionen som bör diskuteras. Böndernas ekonomiska situation är i dagsläget mycket svår, vilket förutom att det är problematiskt i sig, riskerar påverka deras etiska ställningstagande, samt deras möjligheter att ta hand om djuren på ett etiskt godtagbart sätt. Avståndet mellan producenter och konsumenter är enligt informanterna stort, och utgör flera problem. Det riskerar att dölja hur djurhållningen ser ut för konsumenten, vilket är odemokratiskt eftersom vad vi får göra med djur är en svår etisk fråga som vi bör besluta om gemensamt genom till exempel lagstiftning. Dessutom kan konsumenten bli mycket besviken när de får insikt i produktionens villkor. Avståndet gör också att konsumenten inte inser vilket arbete som ligger bakom produkten, och därför inte är beredd att betala för det, och de förstår inte heller vad fördelen kan vara med svenska produkter mot utländska. Inför storleksrationaliseringarna är informanterna ambivalenta. De menar att detta per se inte behöver vara något dåligt, men ser samtidigt möjliga etiska problem. Främst menar de att det innebär en förändrad och reducerad relation mellan skötare och djur, och det är också detta som de anser är den största skillnaden mellan traditionell och modern djurhållning. Slutligen finns ingen direkt samsyn, eller klar åsikt bland informanterna om vad vi egentligen får göra med våra djur, och under vilka premisser. Detta signalerar att frågan är värd att diskutera för att i högre utsträckning hitta en gemensam, väl underbyggd syn på detta. Frågan är för viktig för att lämnas till traditioner, allmänna uppfattningar eller ekonomiska intressen.