Prissättning av dikalv
Abstract: Efter att ha fått förfrågningar från branschen har vi valt att i vårt examensarbete undersöka hur den avvanda dikalven ska värderas vid förmedling från dikoproducenten till slutgödning hos specialiserade slaktuppfödare. Idag finns ingen tillgänglig prislista att utgå från vid prissättning av djuren utan priset riskerar att i vissa fall bli ofördelaktigt för endera parten. Detta gör att det blir svårt att få fram underlag för kalkyler vilket i sin tur kan leda till att producenter avstår från att nyinvestera eller avvecklar sin befintliga produktion. Vårt mål var att hitta ett system där varje kalv värderas utifrån dess kvalité, och som talar om på ett tydligt sätt för uppfödaren vilka egenskaper som leder till ett högre pris. Med ett sådant system skulle dikoproducenten i god tid kunna planera sin produktion efter vad marknaden efterfrågar och även i förväg kunna kalkylera med ?rätt? pris på de kalvar som produceras i den enskilda besättningen. Vi har tittat närmare på hur prissättningen på förmedlingskalvar (mjölkras) fungerar och även intervjuat producenter i branschen. Därtill har vi även gjort en studieresa till Canada och intervjuat dikalvsproducenter och kalvköpare där för att få en bild av hur prissättning och förmedling fungerar i ett land med omfattande och rent marknadsstyrd produktion. Under vårt besök i Canada besökte vi även två st custom feedlots. Detta är slutgödningsanläggningar där ägaren själv inte äger några djur utan enbart säljer tjänsten uppfödning till slakt och hyr ut platserna mot en hyresavgift. Vi ville undersöka hur de sätter hyrorna för dessa djur och se om det finns något i dessa system som vi kan använda oss av i vårt arbete. Det system som vi från början tänkte oss med en prissättningsmodell som man skulle använda för att bestämma en kalvs pris tror vi inte längre är den rätta lösningen. Detta för att uppfödare efterfrågar olika kalvar med olika kriterier. Till exempel en producent med intensiv uppfödning och hög andel kraftfoder i foderstaten efterfrågar en helt annan typ av kalv än en uppfödare som baserar sin foderstat på vallfoder och kanske även bete. Detta gör att det är svårt att säga vilka egenskaper som är värda ett högre pris då en egenskap som är positiv för den ene uppfödaren mycket väl kan vara negativ för en annan. Genom att öka tillgängligheten på de djur som finns ute till försäljning för de intresserade köparna så blir konkurrensen högre om de attraktiva djuren och priset därmed högre. Till säljarna ges signaler om vad som marknaden efterfrågar och de som vill producera en välbetald produkt har möjlighet att anpassa sin produktion enligt marknadens efterfrågan.
AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)