Odefinierade platser som en del av det offentliga rummet : en undersökning av odefinierade platser i sju kommuner

Abstract: Odefinierade platser värderas ofta negativt och förnippas frekvent med social problematik och oattraktiv utformning. Det finns dock en alternativ inställning till dessa platser. Till skillnad från många offentliga ytor som kan inrymma exkluderande och kontrollerande designelement finns odefinierade platser där olika sociala grupper kan mötas utan mallar och begränsningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka odefinierade platsers eventuella sociala värde ur ett kommunalt stadsplaneringsperspektiv i Sverige och jämföra det med den alternativa inställning som presenteras i litteraturen samt med de eventuella värden som observerades vid platsstudier i Uppsala. Det kommunala stadplaneringsperspektivet erhölls genom en enkätundersökning som skickades ut till trettio kommuner i Sverige varav sju svarade. Många kommuner svarade resonerande i enkäten, men det framgick ändå tydligt av svaren att det fanns en konflikt mellan intresset att bevara de odefinierade platserna och hårda krav på exploatering. Möjlighet till spontana aktiviteteter framkom dock som ett positivt värde i enkätsvaren i likhet med resultatet av litteraturstudien. I plats- och litteraturstudier beskrevs odefinierade platser som mötesplatser mellan olika sociala grupper och som demokratiskt viktiga platser. Inga av dessa värden nämndes i enkätsvaren. En slutsats som kan dras ur denna jämförande studie är att odefinierade platser har flera viktiga sociala värden som bör diskuteras mer ingående samt beaktas vid fysisk planering trots hårt exploateringstryck.