Minskad antibiotikaanvändning och möjliga alternativ inom grisproduktionen

Abstract: Problematiken med antibiotikaanvändningen uppmärksammades först efter flera år av överanvändning, speciellt inom djurproduktionen i tillväxtfrämjande syfte. Sedan dess har användningen minskat per djur men ökat i och med en ökad djurproduktion. Det finns flera vanliga sjukdomar hos gris som i dagsläget kräver antibiotikabehandling. Användandet av antibiotika medför dock risker, framför allt resistensutveckling som leder till mer svårbehandlade sjukdomar hos både djur och människor. Detta ger både lidande för insjuknade som inte kan behandlas, och stora ekonomiska förluster för hela samhället. En minskning av användandet är nödvändigt och bevisligen möjligt i och med att flera länder som t.ex. Sverige har betydligt mindre förbrukning än genomsnittet i Europa. Arbetets frågeställning är därför: hur man nationellt och globalt kan minska användningen av antibiotika och vilka alternativ som finns inom en av de sektorer som förbrukar mest; grisproduktionen. Dessutom utreds de vanligaste anledningarna till antibiotikabehandling hos gris och riskerna med antibiotikaanvändning. Det finns flera olika tillvägagångssätt för att minska antibiotikaanvändningen. Dels finns förebyggande metoder; förbättringar inom djurhållning och smittskydd, säkerställande att rätt antibiotikabehandling ges, foderrelaterade lösningar för att skapa goda förutsättningar för mikrobiotan eller fodertillsatser som ska minska risk för tarmproblem. Trots förebyggande åtgärder kan det ändå behövas akut behandling och även här finns andra möjliga antimikrobiella lösningar än antibiotika. Fagterapi, preparat som ändrar bakteriepopulationens växt och sammansättning, antimikrobiella peptider och virulensinhibitorer har alla visat potential att motverka bakterietillväxt. Flera av dessa metoder att minska eller ersätta antibiotikan har möjlighet att bidra till minskad antibiotikaförbrukning, men forskning som bevisar att de fungerar i praktiken och fungerar riskfritt saknas. Det alternativ som möjligen kan ha störst inverkan på förbrukningen och kan implementeras inom en inte allt för avlägsen framtid, är de förebyggande åtgärderna där djurhållning, vaccinering och smittskydd minskar behovet av att behandla djuren alls. De preparat man tänker sig som ersättare till antibiotikan bör med fördel inte kunna ge upphov till resistens mot preparatet. Dels på grund av att det är en hälsofara och dels för att nya preparat med stor risk att selektera för resistens kan komma att prioriteras till humanmedicinen. Därför har alternativ som bakteriella virulensinhibitorer framförts ha stor potential gällande akuta behandlingar, dock efter vidare studier. Utbildning för att minska andelen inkorrekt antibiotikabehandling skulle kunna bidra till minskad konsumtion. För att få ett globalt resultat krävs en gemensam ansträngning för minskad antibiotikaförbrukning, då måste samarbetet mellan institutioner och länder förbättras så att alla kan ta del av de mest effektiva lösningarna och samarbeta för att finna nya.