Fodertillgångens och ättidens effekt på hästars välbefinnande

Abstract: Ättiden kan påverka hästars välmående. Syftet med litteraturarbetet var att studera hur man kan tillgodose hästens behov av att äta en stor del av dygnet, samt anpassa utfodringen inte bara till näringsbehovet utan även behovet av att utföra ätbeteende. Hästar i det vilda ägnar större delen av sin tid åt att äta och samma beteende ses hos tamhästar om de ges möjligheten. I det vilda äter hästar i perioder om 2-4 timmar åt gången, och uppehållen varar inte längre än 3-5 timmar. Begränsad utfodring kan innebära en stress för hästen om den inte kan tillfredsställa sitt beteendebehov av att äta. Det finns ett samband mellan begränsad fodertillgång och onormala beteenden. Onormala beteenden uttrycks ofta i samband med utfodring. Faktorer som smak, doft, utseende och struktur på fodret påverkar längden på en måltid. Eventuellt är det antalet tuggningar som reglerar mättnaden. Gastriska och metabola stimuli påverkar hur länge hästen är mätt, och därmed hur ofta den vill äta. Hästen kan äta en större männgd torrsubstans av ett pelleterat foder än av samma foder i form av löst hö och den totala ättiden är kortare för hästar som ges en pelleterad diet. Ättiden påverkas även av fodrets torrsubstans, ättiden per kg/torrsubstans och den totala konsumtionen torrsubstans av fodret ökar båda två då torrsubstansen minskar. Även mognadsgraden på plantan vid skörd påverkar ättiden, ett sent skördat foder har högre fiberinnehåll än ett tidigt skördat och ättiden per mängd torrsubstans är längre för en sen skörd än för en tidig. Fiberinnehållet kan vara relaterat till antalet tuggningar. Energiinnehållet är lägre i en sen skörd vilket gör att man kan utfodra med en större mängd av detta utan att öka hästens energiintag.