Påverkan av beståndsföryngringen på markberedningsresultatet vid högläggning och harvning i Norrbotten

Abstract: I Sverige är maskinell markberedning den dominerande skogsvårdsåtgärden efter avverkning. Markberedning är en bearbetning av marken som görs för att skapa en gynnsam växtplats för kommande föryngring. Kvalitén på utförd markberedning har en betydande inverkan på hur kommande föryngring blir, hinder och försvårande faktorer kan påverka resultatet. Det är tidigare känt att faktorerna blockkvot, trädrester och stubbar har störst inverkan på markberedningsresultatet, men studier av hur antalet underväxtstammar påverkar markberedningsresultatet saknas. Syftet med denna studie var att göra en fördjupning om beståndsföryngringens antal och storlek har någon påverkan på markberedningsresultatet. Studien utfördes under barmarksperioden 2020 och omfattade både harvning och högläggning på totalt sex trakter på SCAs marker i Norrbotten. Fältförsöket bestod av två inventeringstillfällen, före och efter markberedning. Före markberedning samlades data in om beståndsföryngringen och provytans terrängegenskaper. Efter markberedning utfördes en kvalitetsuppföljning av markberedningspunkterna inom provytorna. Därefter utfördes analyser över beståndsföryngringens påverkan på markberedningsresultatet, samt nuvärdesanalyser med Heureka. Resultatet av studien indikerar att högläggning som markberedningsmetod är mer känslig för beståndsföryngring än vad harvning är. För högläggning ökade andelen underkända markberedningspunkter med ett ökat stamantal, medan harvning endast påverkades av antalet grövre stammar. Högsta korrelationen återfanns i högläggningsresultatet vid kombinationen av stigande blockkvot och antalet beståndsföryngrade stammar (andelen underkända markberedningspunkter vid högläggning ökade med stigande blockkvot och antalet stammar). Slutsatserna av studien är att hyggen med ett högt antal beståndsföryngrade stammar bör harvas för att erhålla en hög andel godkända markberedningspunkter om ingen underväxtröjning/hyggesrensning utförs. Resultatet från Heureka-simuleringen pekar på ett negativt nuvärde för standardmässigt trakthyggesbruk på marker med ståndortsindex T20, men även att nuvärdet för en kommande omloppstid kan påverkas negativt av en utebliven underväxtröjning vid rik förekomst av beståndsföryngring (>4000/ha innan slutavverkning).