Kontemplativa Landskap : exempelstudier i Japan

Abstract: Människan har behov som går utöver de rent fysiska och sociala och kan förstås som en meningssökande varelse. I ett mer sekulariserat samhälle har landskapet kommit att spela en större roll för många människor i deras strävan efter att få utlopp för behov som traditionellt framförallt förknippats med religiositet. Utifrån dessa utgångspunkter undersöker uppsatsen hur landskapet kan utformas för att bidra till kontemplativa upplevelser och hur dessa uppkommer just i relation till landskapet. Vad som ska förstås som ”kontemplativa landskap” är inte uppenbart och uppsatsen försöker därför undersöka hur begreppet ska förstås genom att både, definiera vad kontemplation är, hur dessa upplevelser uppkommer och kan främjas. Samt genom att undersöka hur vår upplevelse och förståelse av landskapet blir till. Uppsatsen använder sig av framförallt arkitekturteori och estetisk teori med fenomenologiska utgångspunkter. Härigenom förstås landskapsupplevelsen som något som blir till genom ett kroppsligt möte där alla sinnen och mentala processer är involverade. Utifrån dessa perspektiv identifieras en konflikt mellan den traditionella förståelsen av kontemplation som något som innebär ett distanserade ifrån ”den materiella världen” och ett perspektiv som istället betraktar kontemplation som ett fördjupat deltagande i världen. Uppsatsen diskuterar hur den japanska trädgårdstraditionen präglas av ett förhållningsätt till tid och rum som kan berika förståelsen av kontemplativa upplevelser i mötet med landskapet. Genom en exempelstudie av Entsū-ji Templet i Kyoto konkretiseras resonemangen om hur det riktade fokuset, som kontemplationen innebär, kan åstadkommas genom sinnena och genom vår fysiska så väl som mentala rörelse i landskapet. Uppsatsen presenterar, med utgångspunkt i både den fenomenologiska teorin och exempelstudierna i Japan, en punktslista med kriterier som kan användas för att förstå ”deltagande kontemplativa” upplevelser av landskap. Listan är tänkt att både vara användbar som ett analysverktyg och som inspiration vid gestaltning.