Lantbrukets användning av strategiska verktyg

Abstract: Lantbruket består av mestadels mikroföretag där antalet anställda inte är högre än fem per arbetsplats. Mycket fokus har legat på den kortsiktiga planeringen, där beroende på hur året sett ut har haft ett stort inflytande över de beslutet som tagits inom produktionen. Forskning visar att även mindre företag som använder sig utav strategisk planering och nyttjande av strategiska planeringsverktyg tenderar till att prestera bättre ekonomiskt. Det finns få studier som visar hur användningen av strategiska planeringsverktyg används eller varför av lantbrukare i Sverige. Syftet med studien är att identifiera vilka strategiska verktyg som lantbrukare använder sig utav och varför för att göra strategiska planer. I teorin förklaras olika modeller av strategiska verktyg och en typologi gjort av Knott (2006) som han har utformat som delar in verktygen i fem olika applikationer, med dess användning och dess relation till företaget. För att genomföra undersökningen har det gjorts semistrukturerade intervjustudier med åtta lantbrukare, hälften av lantbrukarna hade växtodling som huvudsyssla och andra hälften hade mjölk eller köttproduktion som huvudsyssla. Syftet med att intervjua lantbrukare med olika huvudproduktionsgrenar är att se om det finns några tydliga skillnader mellan växtodlingsgårdar och djurgårdar när det kommer till användningen av strategiska planer och verktyg. Studien visar på att kännedomen om specifika verktyg är låg. Det framkommer dock att många av verktygen och modellerna används indirekt av lantbrukaren men att tanken på att det är ett specifikt verktyg eller modell finns inte. Enligt Knott´s typologi använder majoriteten av lantbrukarna ett analytiskt förhållningsätt och ett möjliggörande sätt. Ett intresse finns att börja använda sig mer av strategiska planeringsverktyg och de ansåg att det fanns behov till att bli bättre på det, men orsakerna till att det inte görs i nuläget är tidsbrist och att det inte finns kunskap om hur det ska användas. Även fast vissa inte såg ekonomiska fördelar med en ökad användning såg de andra fördelar. Resultatet visar på att det inte finns några större skillnader mellan växtodlingsgårdar och djurgårdarna.