Höstveteodling i Värmlands slättbygder : hur kan vi odla mer?
Abstract: Projektet är skrivet som ett examensarbete med 10 högskolepoäng. Frågeställningen är skriven i samarbete med en värmländsk spannmålshandlare och syftar till att finna anledningen till den lokalt låga odlingen av höstvete som sker i Värmlands slättbygder. Arbetet tar upp en litterär bakgrund och genomför studierna i en så kallad kvalitativ intervjustudie där 18 lantbrukare från Värmlands slättbygder tillfrågas. Hypotesen pekar på att den låga andelen höstvete som odlas i området beror på låg grad av planering och okunskap om lönsamheten i de olika grödorna. Hypotesen vill motbevisa att klimatet skulle omöjliggöra en ökning av höstveteodling. Litteraturstudien tar upp odlingsbetingelserna för höstvete och vilka krav som kan tänkas ställas för odlingen, samt en jämförelse med län som har liknande klimat trots att de odlar en betydligt större andel höstvete. Eftersom det finns så många olika faktorer gör det litteraturstudien något komplex men i arbetet tas de vanligaste och kanske viktigaste betingelserna och förutsättningarna upp. Resultatet från intervjustudierna är att lantbrukarna i området har dålig kontroll på ekonomin och har en låg grad av driftsplanering. Trots att lantbrukarna som är tillfrågade driver stora gårdar. Studien visar att de lantbrukarna med bäst kontroll driver mindre lantbruk än medelgården. Några samband mellan en låg nivå av företagsplanering och höstveteodling kan inte göras. Dock verkar det som att lantbrukare med möjlighet till annan användning av höstvetet än att sälja just brödvete odlar mer höstvete än de andra lantbrukarna, som exempelvis grisproducenter som kan nyttja foder med högt protein inom den egna produktionen.
AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)