Faunaövergångar i Sverige och Norge : en studie av planeringsprocesser och utformningstankar

Abstract: Ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden är fragmenteringen av landskapet. Vägar och järnvägar är orsak till en betydelsefull del av denna fragmentering där landskapet delas i allt mindre områden. Delningen påverkar inte bara faunan utan också floran. Konsekvenserna för dess populationer blir demografiska och genetiska skillnader som i längden kan resultera i arters utdöende. Ett sätt att mildra vägarnas och järnvägarnas påverkan är att bygga så kallade faunaövergångar. I denna benämning ingår övergångstyperna ekodukt, faunabro och kombinerad människo-/faunabro. Gemensamt för dem är att de förenklat kan beskrivas som passager utformade för att djur ska kunna passera tryggt över vägen eller järnvägen, det vill säga en faunaövergång.Första gången jag kom i kontakt med fauna-övergångar var under en resa till Norge år 2008. Genom bilrutan såg jag något som såg ut som en bro planterad med träd. Genast växte frågor fram om vad det var jag sett, hur man planerar, utformar och anlägger en faunaövergång, samt vilka erfarenheter man har av dem. Men mest av allt funderade jag på varför jag inte sett några faunaövergångar i Sverige när det fanns flera i Norge.I detta examensarbete studeras faunaövergångar byggda i Sverige och Norge. Med hjälp av littera-turstudier, miljökonsekvensbeskrivningar och konsekvensutredningar, platsbesök och intervjuer med personer delaktiga i planeringen för faunaöver- gångar undersöks planeringsprocesser och utform-ningstankar för fem stycken fallstudieövergångar. Studierna har som mål att finna svar på mina frågor från 2008, och under sökandet och diskuterandet kring dem framträder såväl bättre som sämre förfaranden under planeringen och utformningen av fallstudieövergångarna. Exempelvis följer man rekom-mendationerna om hänsyn till andra intressenter, medan man nog borde ägna mer tid åt vissa tekniska specifikationer, som till exempel garantitider för planteringarna på övergångarna. Resultaten och diskussionerna kommer förhoppningsvis att vara användbara för utformandet av bättre strategier för anläggningen av framtida faunaövergångar i båda länderna.En övergripande jämförelse mellan de svenska och norska förhållandena görs också. Norge har nämligen inte bara byggt mer faunaövergångar än Sverige. Det finns också viktiga skillnader inom planeringsprocesserna, som exempelvis att beslut som berör en eventuell faunaövergång tas på en lokalare nivå i Norge.