Kopplingen mellan gräsbetessjuka och Clostridium botulinum typ C

Abstract: Gräsbetessjuka är en allvarlig polyneuropatisk sjukdom vilken kan drabba betande hästar. Den ger upphov till neurodegeneration av framför allt det enteriska och autonoma nervsystemet vilket speglas kliniskt av bland annat ileus, dysfagi, anorexi och takykardi. I de flesta fall har gräsbetessjuka dödlig utgång förutom i vissa kroniska fall av sjukdomen där efter understödjande behandling ett tillfrisknande kan ske. Utbrotten sker främst på våren och på beten där fall förekommit tidigare. Sjukdomen beskrevs första gången 1909 och många olika bidragande agens har under åren föreslagits, bland annat insekter, bakterier, svampar och växter. Denna litteraturstudies syfte är att studera forskning angående uppkomst av gräsbetessjuka med fokus på bakterien Clostridium botulinum (C. botulinum) typ C:s potentiella inverkan. Detta på grund av att resultaten från flera forskningsrapporter under senare år indikerat att C. botulinum typ C kan vara orsakande agens till gräsbetessjuka. Flera studier har jämfört antikroppsnivåer mellan drabbade och icke drabbade hästar. Resultaten visade att låga nivåer av specifika systemiska IgG-antikroppar mot ytantigen från C. botulinum typ C och dess toxin (BoNT/C) är förknippat med gräsbetessjuka. Dock när specifika IgAantikroppar mot nämnda antigen från tunntarmens slemhinna studerades hade istället hästar drabbade av gräsbetessjuka högre nivåer antikroppar mot BoNT/C. En större förekomst av klostridier och anaeroba bakterier hos gräsbetessjuka hästar har även setts. Bland gräsbetessjuka hästar isolerades hos cirka hälften av hästarna BoNT/C i en studie. Clostridium botulinum orsakar även sjukdomen botulism. Botulism ger dock en helt annan histopatologisk bild jämfört med gräsbetessjuka. Vissa av symptomen stämmer överens, men flera symptom skiljer sig åt i de olika sjukdomarna. Den geografiska utbredningen skiljer sig också åt en del då Storbritannien, vilket är drabbad hårdast av gräsbetessjuka, har förhållandevis relativt få fall av botulism hos häst. Trots att flera studier har visat att C. botulinum typ C kan vara involverad i uppkomsten av gräsbetessjuka har det inte lyckats fastslås att bakterien är det sjukdomsframkallande agens vilket länge sökts efter. Det är förbryllande att sedan sjukdomen först beskrevs över hundra år sedan, har det än idag, trots all forskning som bedrivits, inte bekräftats vilket agens det är som orsakar gräsbetessjuka. Orsaken till detta kan vara att gräsbetessjuka beror på flera faktorer vilket gör att den är komplex att studera. Detta manar till att mer forskning krävs för att få ökad kunskap om dess uppkomst och förhoppningsvis kan det leda till nya metoder för att behandla och förebygga sjukdomen.