Agrar planering för ökad livsmedelsberedskap

Abstract: Detta arbete behandlar beredskapsplanering av livsmedelsförsörjning. I arbetet diskuteras Sveriges självförsörjningsgrad och hur det svenska lantbruket och Sveriges markanvändning bör ändras för att kunna upprätthålla primärproduktionen under en eventuell avskärmning från omvärlden i händelse av kris eller krig. Sveriges självförsörjning har sett en nedåtgående trend sedan slutet av andra världskriget, likaså har den inhemska livsmedelsproduktionen och arealen jordbruksmark. För att möta det försämrade säkerhetspolitiska läget måste vi återuppta arbetet med en livsmedelsberedskap. Detta måste vi göra genom att ställa om från det diesel- och importberoende vi ser i den svenska jordbrukssektorn idag. Vi måste åter se jordbruksmarkens livsmedelsförsörjande värde och ge marken plats och rättvisa i diskussioner kring den fysiska planeringen. Om arbetet med beredskapsplanering av det svenska lantbruket och jordbruksmarken inte görs riskerar Sverige att stå helt utan förmåga att försörja sin befolkning om vi blir avskärmade från omvärlden i händelse av kris eller krig, men också en försvagad svensk jordbrukssektor och ökad miljöbelastning under fredstid. Däremot kan en beredskapsplanering av hela livsmedelskedjan från primärproduktion till konsumtion säkra livsmedelsförsörjningen och förmågan att fortsätta producera livsmedel under en kris samtidigt som det skulle leda till en starkare och mer miljöanpassad jordbrukssektor i fredstid.