Skattning av ålder och andra beståndsvariabler : en fallstudie baserad på MoDo:s indelningsrutiner

Abstract: Inom MoDo Skog AB pågår för närvarande en nyindelning av skogsmarksinnehavet på ca 680 000 ha i norra Sverige. Nyindelningen, vilken beräknas vara avslutad 1998, genomfårs i tre steg. Inledningsvis utförs en förtolkning med hjälp av flygbilder och avancerade stereoin­ strument. Därefter görs en subjektiv fåttkontroll av samtliga bestånd äldre än 30 år och slutli­ gen en objektiv kontrolltaxering av 2-5% av antalet bestånd. En nyindelning av detta slag är mycket kostsam och tidsödande. Samtidigt som man önskar hålla nere kostnader och tidsåt­ gång är det även av stor vikt att de erhållna skattningarna uppfyller de precisionskrav man ställer. I detta examensarbete studeras olika möjligheter för MoDo att effektivisera inventeringsförfa­ randet Störst vikt har lagts vid studier av möjligheterna att vid fåttkontrollen skatta bestånds­ åldern med funktioner istället för genom borrning. För att kunna avgöra om någon variabel bestäms med så pass hög precision vid förtolkningen att den ej behöver skattas vid fältkon­ trollenjämfördes slumpmässiga och systematiska fel hos data från de båda inventeringsfa­ serna. Dessutom studerades förutsättningarna för att öka precisionen genom att ur förtolkade och fältkontrollerade värden bilda kombinationsestimat Resultaten visar att precisionen vid åldersbestämning med funktioner totalt sett är likvärdig med den precision man idag erhåller vid fältkontrollen. Nackdelen med funktionerna är att dessa uppvisar en tydlig dragning mot mitten, d v s överskattning av låga sanna åldrar och underskattning av höga. Att höga åldrar underskattas är av mindre betydelse. Viktigare är att kunna skatta åldern hos de yngre bestånden med hög precision, vilket fåttkontrollen men ej funktionerna gör. Åldersbestämning med funktioner medför bl a en åldersklassfördelning med en koncentration av bestånd till de mellersta åldersklasserna samt att tillväxten underskattas. Dessa konsekvenser är ett resultat av funktionernas dragning mot mitten. De största skillnaderna mellan verklig och predikterad ålder erhölls för de äldsta bestånden. Genom att stryka de äldre bestånden ur materialet och istället borra dessa, skulle en bättre an­ passning till de yngsta bestånden erhållas. Ett alternativ vore att ta fram skilda funktioner för äldre och yngre bestånd eller att införa en dummy-variabel med värdet noll och ett för bestånd yngre respektive äldre än exempelvis 100 år. Nackdelen med dessa förfaringssätt är att borr­ ning i många fall krävs för att kunna avgöra om ett visst bestånd ligger över eller under den åldersgräns man fastställt. Studien av slumpmässiga och systematiska fel visar att kvaliteten i förtolkningens skattningar överlag är klart sämre än fältkontrollens. En förbättring av precisionen i flygbildstolkade vär­ den skulle säkerligen erhållas om uppdelning på enskilda flygbildstolkare gjordes. Om vissa bildtolkare tenderar att överskatta medan andra underskattar sanna värden kommer en stor del av dessa systematiska fel att klassas som slumpmässiga då skilda bildtolkares värden slås samman. I denna studie överskattas med andra ord slumpfelen medan de systematiska felen underskattas. För att på ett riktigt sätt kunna avgöra om funktioner ska användas vid åldersbestämning och om fältkontroll av någon variabel bör utelämnas krävs en ingående kostnadsanalys. Härvid måste vinsten i form av sänkta inventeringskostnader ställas i relation till kostnaden för precisionsförsämringen. Kostnaden för försämringen i precision utgörs av förväntad förlust till följd av att felaktiga beslut fattas. För att effektiva kombinationsestimat ska kunna bildas krävs att de ingående datakällomas varianser är ungefår lika stora. Dessutom bör korrelationen mellan datakällornas slumpfel vara låg. Då studien av slumpmässiga och systematiska fel visade att precisionen i förtolkningens värden var betydlig sämre än fåltkontrollens, var förutsättningarna för att erhålla goda kombi­ nationsestimat små. Dessutom är skattningarna från de båda inventeringsfaserna ej oberoende i och med att man vid fältkontrollen har med sig förtolkade värden på samtliga variabler utom medelålder och ståndortsindex. Eftersom förrättningsmännen ofta väger in resultaten av för­ tolkningen i sina skattningar används redan idag en informell form av kombinationsestimat För flertalet variabler visade det sig även att förtjänsten av att bilda kombinationsestimat var marginell. Bäst resultat erhölls för medelålder och ståndortsindex vilka också var de variabler som uppvisade lägst slumpfelskorrelation. Detta är säkerligen ett resultat av att fältkontrollens förrättningsmän ej har med sig förtolkade värden på dessa variabler. En möjlighet att erhålla bättre kombinationsestimat kan därför vara att ej låta förrättningsmännen ha tillgång till för­ tolkade värden. Det är dock tänkbart att dagens informella kombinationsestimat är de bästa.