Rutiner vid eutanasi av hund och katt inom svensk djursjukvård

Abstract: Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilka rutiner kring avlivning det finns i Sverige samt hur dessa skiljer sig mellan distriktveterinärstationer och djursjukhus. En litteraturöversikt genomfördes för att få en förståelse i ämnet och för att ta reda på vilken information som redan fanns. Utöver litteraturöversikten gjordes en enkätundersökning som skickades ut till 20 distriktveterinärstationer och 20 djursjukhus. Enkäten fick en svarsfrekvens på 92,5 %. Avlivning är ett känsligt ämne inom djursjukvården och därför har djurhälsopersonalen ett stort ansvar att detta sker på ett bra sätt. Avlivning inom veterinärmedicin kallas för eutanasi, som betyder god död. Detta innebär att eutanasin sker på ett lugn och smärtfritt sätt. Ett bra sätt att tillgodose detta är via sedering. Majoriteten av de deltagande i studien sederade både hund och katt inför en avlivning. För stressade djur kan avlivning i hemmet vara ett lugnare alternativ, vilket var något som distriktveterinärstationer kunde erbjuda i en större omfattning. Den eutanasimetod som föredrogs om möjligt var intravenös administration av avlivningsmedel. Denna metod var den vanligaste för hund hos båda verksamheterna. För katt var intravenös injicering en vanligare rutin hos djursjukhusen i jämförelse med distriktveterinärstationer, där intraperitoneal administrering var en vanligare metod. Denna studie visade att en betydlig ökning av användandet av intravenös injektion på katt har skett genom åren. Djurhälsopersonalens roll, förutom att hantera eutanasin, är att ta hand om djurägaren. Personalen har en stor betydelse i djurägarnas sorgebearbetning och det djurägare ansåg var viktigt enligt andra studier för sorgebearbetning var samtal med den ansvariga för eutanasin. Detta var en rutin som majoriteten av verksamheterna erbjöd. Djurägare uppskattade även skriftlig information om sorgebearbetning. Huvudparten av verksamheterna brast dock i den rutinen. Att erbjuda emotionellt stöd till djurägarna kan leda till stress hos personalen. Enligt enkätresultatet i denna studie vänder sig personalen inom distriktveterinärstationer och djursjukhus sig främst till kollegor för att få stöd. Att ha en bra stämning med bra stöd inom personalen är grunden för att kunna erbjuda god vård. Professionell hjälp exempelvis en kurator kan dock vara ett bra komplement till personal som arbetar med eutanasi. Resultatet på enkätstudien visade att 95 % av respondenterna inte hade tillgång till kurator. Övriga delar som uppsatsen tog upp var rutiner kring hantering av djurägares känslor och vilken yrkesroll som hanterar sedering och eutanasi.